Långtidstest av Apple Watch: Vi tycker till efter 3 månader – köpa eller inte?

I mitten av maj, bara ett par veckor efter att jag först testade Apple Watch, lärde sig Siri i Apple Watch att prata svenska. Sedan dess har jag varje dag snackat med min handled. Jag skickar textmeddelanden medan jag kör barnvagnen, skapar påminnelser när jag sitter i bilen och ställer in timers när jag står vid spisen – utan att telefonen någonsin lämnar min ficka.
 
”Hej Siri skriv till Maria ska jag handla något frågetecken”
”Hej Siri påminn mig om att ringa Lasse klockan fjorton”
”Hej Siri sätt en timer på tjugo minuter”
 

Siri på svenska har i ett slag förvandlat min Apple Watch från en mestadels passiv notisskärm till en interaktiv liten hjälpreda. Det rör sig om små simpla göromål, noggrant formulerade för att Siri ska begripa vad jag menar. Och det gör hon – oftast.

 

Ibland blir jag tyvärr påmind om att det här fortfarande är en färsk funktion på en ny produkt, och att Siri inte har behärskat vårt språk särskilt länge. Det blir tydligt när hon ibland missuppfattar vad jag säger och gör rappakalja av mina textmeddelanden, eller när Siri-skärmen hakar upp sig och bara fortsätter lyssna, som om hon insisterar på att jag ska fortsätta prata. Då återstår bara att trycka på klockans digitala krona och försöka igen.
 
Men när det funkar – och det gör det för det mesta – då känns den digitala röstassistenten på handleden som en liten försmak av framtiden, även om vi inte riktigt är där än.

 

 

Apparna övertygar fortfarande inte

Siris nya svenskafärdigheter är både den största och mest positiva förändringen som har skett under de här första tre månaderna med Apple Watch. I övrigt är mycket sig likt.
 
Tredjepartsapparna var jag skeptisk till redan under min första vecka med klockan, och den åsikten står fast. De är i regel trögladdade, onödiga eller dåligt byggda – ibland alla tre samtidigt. Några få undantag finns dock.

 

Podcastappen Overcast har en smidig Överblick som jag använder för att styra mitt poddlyssnande, och medan jag fyller kundkorgen i matvarubutiken är det Evernote som visar inköpslistan på handleden. I övrigt känns den pilliga appvyn och dess sega appar sällan värda besväret.
 

Apples egna Watch-appar funkar desto bättre, och några av dem använder jag dagligen. Genom de så kallade komplikationerna, alltså datapunkterna på urtavlan, har jag smidig åtkomst till väder, kalender och rörelseaktivitet.

 

Ett klick på respektive komplikation ger en mer detaljerad bild. Dessa tre komplikationer följer jag ständigt under dagen, och tillsammans med klockans behändiga notiser för mejl och meddelanden har de bidragit till att jag allt mer sällan fiskar upp telefonen ur fickan.
 
 

 

Det ska också sägas att det fortfarande finns hopp för tredjepartsappar på Watch. När Watch OS 2 släpps i höst kommer stöd för både fristående Watch-appar och komplikationer från tredjepart. Det borde innebära ett ordentligt lyft. 
 

 

Nya armband – och repor

Den marknad för nya armband som jag efterlyste när jag började testa Watch lyser fortfarande med sin frånvaro. Nu finns visserligen Apples egna (och svindyra) armband att köpa i Sverige, men i övrigt är marknaden skral. På webben är de enklare att hitta, och via Amazon har jag inhandlat ett par nya budgetarmband till klockan. Ett i länkad metall och ett i svart läder.

 

 

De kostade båda en spottstyver jämfört med Apples egna varianter – men man får som bekant vad man betalar för. I synnerhet läderarmbandet känns sladdrigt och billigt. Länkarmbandet är schysstare men ligger aningen klumpigt runt handleden.
 
Kanske kommer billiga tredjepartsarmband till Apple Watch en dag att bli lika vanliga som de otaliga Iphone-fodral som numer säljs i alla elektronikbutiker. Till den dagen återstår tyvärr bara att betala dyrt för Apples egna dyra armband, eller att webbimportera armband på vinst och förlust.
 
Sedan jag började testa Watch har också en tristare förändring av klockans yttre skett. Apple skryter gärna om det Ion X-glas som skyddar skärmen på Apple Watch Sport och enligt företaget ”är extra tåligt mot repor och stötar”. Trots den utfästelsen har jag under sommaren lyckats orsaka ett par fula repor på skärmen. Kanske är jag oförsiktig, men att klockan emellanåt dänger in i en vägg eller dörrkarm känns i det närmaste oundvikligt. Repor på en klocka som bara är några månader gammal är ganska illavarslande för en pryl som gärna ska hålla några år.

 

 

 

Är Watch fortfarande värd ett köp?

När jag avrundade Apple Watch-testet för tre månader sedan var jag försiktigt positiv. Det är jag fortfarande, trots vissa små brister. Du som funderar på att köpa den här första generationen av Apple Watch ska inte förvänta dig perfektion. Appmarknaden är fortfarande svag, småbuggar dyker upp med ojämna mellanrum, och klockan känns emellanåt långsam. Om det låter avskräckande gör du bäst i att vänta på nästa modell, eller åtminstone på höstens uppdatering av operativsystemet.
 
För mig väger dock fördelarna tyngre än nackdelarna, inte minst sedan Siri lärde sig svenska. Att jag ens kan skriva den här uppföljande texten om en smartklocka – tre månader efter att jag började bära den – är ett gott tecken i sig. Det här inlägget hade inte kunnat skrivas om min Pebble, LG G Watch R eller någon av de andra smartklockorna som har passerat revy de senaste åren. Dem har jag bara stått ut med några veckor innan jag har förpassat dem till byrålådan, less på deras fula form, primitiva system eller klena funktioner.
 
Medan konkurrenterna samlar damm påbörjar jag fortfarande varje dag med att spänna min Watch runt handleden, och avslutar varje kväll med att lägga den på laddning. Klockan har under sommaren lyckats nästla sig in i min dagliga rutin, utan att jag riktigt har tänkt på saken. Det har ingen av konkurrenterna ens varit i närheten av.

 

Fakta: Apple Watch Sport
Funktion: Smart klocka
Pris: Från 3 995 kronor.
Mer information: Apple
Tillverkare: Apple
 

Bekväm och välbyggd
Funktionstung
Smidigt med Siri på handleden
 

Relativt dyr
Begränsade appar (än så länge)
Ingen ”killer feature”

 

Efter fem dagar med Apple Watch har det blivit dags att avsluta den här första dagboken. Jag börjar med att summera de senaste dagarna, och fortsätter med min slutsats: är Apples smarta klocka värd ett köp?

 

 

 

De första dagarna

Efter den första dagens snabba överblick av klockans grundinställningar ägnade jag den andra dagen åt att bekanta mig med operativsystemet i Apple Watch. Det var en blandad upplevelse, och jag beklagade mig en del över myllret av interaktionsmodeller och skärmar. När jag skriver det här några dagar senare har jag redan lite svårt att relatera till den där inledande förvirringen. När jag nu vet hur allt hänger ihop känns systemet helt solklart. Men jag ska inte förringa den där första reaktionen. Att klockans grundläggande funktioner inte är lika omedelbart intuitiva som exempelvis en Iphone riskerar att ligga Apple i fatet när de försöker nå nya köpare.
 
Den tredje dagen var mer positiv, då lovordade jag klockans utformning och fysiska design. Här får den traditionella klockindustrin bakläxa. Till och med min budgetmodell Apple Watch Sport är väldigt välbyggd för sin prislapp. Armbandets komfort är i toppklass, och den smarta fästanordningen gör armbandsbyten till en barnlek. Något som lovar gott inför framtiden är klockans sofistikerade vibrationer, eller ”haptik”. Jag väntar redan på att den vibrerande lilla motorn i Watch letar sig in i fler Apple-prylar, och hoppas att resten av teknikindustrin jobbar på egna varianter.
 

 

Lugn eller stressad? På undersidan av Apple Watch sitter en pulsmätare.

 

Fjärde dagen ägnades åt klockans innehåll, eller närmare bestämt urtavlorna och apparna. Urtavlorna gillar jag verkligen, trots att Apple bara tillåter sina egna tio skapelser. Till apparna är jag mer kluven. Den plottriga vy som samlar appar på skärmen är klumpig att hantera, och något omständlig att starta. Apples egna appar är visserligen bra, men de widget-liknande kreationerna från tredjepart är ojämna och ofta trögladdade, även om det finns några ljusglimtar. Utvecklare kommer snart att få skapa fullfjädrade Watch-appar, och det kan förändra mycket. Hittills känns dock klockans lättåtkomliga Överblickar och notiser helt naturliga på Watch, medan apparna inte riktigt har hittat formen.

 

Apple och Disney har varit i säng med varandra ända sedan Steve Jobs tid. Den här urtavlan är ett tydligt tecken på den relationen.

 

 

Första generationen är för nördarna

Jag gillar min nya klocka, och planerar att fortsätta bära den dagligen (även om jag säkert kommer att göra nostalgiska avstickare till mina gamla dumklockor ibland). Det hänger till stor del på att den är bekväm, men också på att jag slipper den där skämsfaktorn som jag har upplevt med de tidigare smartkockorna. Apple Watch är mer diskret och i mina ögon snyggare än rivalerna.
 
Med det sagt är det uppenbart att Apple står inför en stor utmaning. Med Watch vill företaget göra något som ingen hittills har lyckats med. De vill ta denna ”wearable” – alltså en uppkopplad teknikpryl som vi bär på kroppen – till massmarknaden. Med den ambitionen rör sig Apple mot modebranschen, och då gäller det att tilltala fler än nördar som jag.
 
Om Apple Watch kommer att slå stort vet vi fortfarande inte. Själv har jag ganska svårt att se denna första generation av klockan omfamnas av en massmarknad. Att spänna en liten dator runt handleden är nog en främmande tanke för de flesta. Både Iphone och Ipad mötte dock samma skepsis till en början, men hittade med åren sina platser i vår vardag. 

Den bästa smartklockan hittills

Exakt vilken roll Watch och andra smartklockor kommer att få är alltså ännu inte helt självklart. Är det tillräckligt att vara en förlängning av telefonen? Eller krävs mer? Vad – om något – blir smartklockans ”killer feature”? Kommer Watch någonsin att bli lika oumbärlig som en smart telefon?

 

Efter några dagar med Watch har jag blivit kompis med systemet och stormförtjust i hårdvaran. Men jag begriper fortfarande inte den plottriga appvyn. 
 
Det hänger många frågetecken i luften, men så är det förstås alltid med nya produktkategorier. Och faktum är att jag trots dessa frågetecken, och trots de brister och barnsjukdomar jag har stött på de senaste dagarna, blir allt mer fäst vid min Apple Watch. Den kanske inte är någon måste-pryl, men det är den bästa av de många smartklockor jag har testat, och den lyckas faktiskt underlätta vardagen en smula. Det är tillräckligt för mig, och jag tror att många nyfikna, nördar och Apple-frälsta kommer att känna detsamma. Om du känner dig träffad kan jag rekommendera en Apple Watch Sport.
 
Om du däremot tvekar kan du spara tusenlapparna och vänta på nästa modell. Tids nog kommer Tim Cook återigen att äntra scenen och kavla upp skjortärmen, och då kan vi nog räkna med att åtminstone barnsjukdomarna är botade. Kanske har Apple då också hunnit räta ut ett frågetecken eller två.

 

 

 

Urtavlan är den kanske viktigaste skärmen på Apple Watch. Den dyker upp när du väcker klockan från vila, och syns varje gång du klickar dig hem från en notis, Överblick eller app.
 
Viktig som sagt – men också hårt kontrollerad.
 
Apple tillåter än så länge inga urtavlor från fristående utvecklare, och företaget har i samma anda bannlyst appar som huvudsakligen är gjorda för att visa tiden. Om detta kan man förstås tycka vad man vill, men själv är jag måttligt upprörd.

 

Vissa urtavlor kan inte ändras alls, medan andra kan växla färg, detaljrikedom eller komplikationer.

 

Det kan bero på att de många urtavlor jag har laddat ned till min Android Wear-klocka har varit gräsliga, och att de jag har skapat själv har varit ännu värre. Det är rimligen mitt eget fel, men i det mikroskopiska Apple Watch-utbudet hittar jag ändå urtavlor som jag faktiskt vill använda.
 

Urtavlan Astronomy visar en bild av jorden, månen eller solsystemet. Snurrar du på kronan rör sig himlakropparna. 

Många av de tio tillgängliga Apple Watch-urtavlorna kan varieras med färger, detaljrikedom eller olika komplikationer (vilket är klocksnack för de data som visas på urtavlan).

 

Exempel på komplikationer är kalenderposter, datum, månfas, aktier, och dagens kaloriförbränning. Mycket att välja på alltså, men vissa urtavlor lämnas utan.
 
En av mina favoriter bland urtavlorna är Solar, som med ett stramt bildspråk visar solens upp- och nedgång. Där får jag tyvärr inte lägga till några egna komplikationer, och får leva utan väder- och kalenderinformation. Varför? Vem vet, men sådant är livet i Apples värld.

 

Ska jag välja fjärilen, blomman eller maneten? Urtavlan Motion visar korta animerade snuttar av flora och fauna.

 

 

Tusentals appar, och några är bra också

Tredjepartsutvecklare är även begränsade inom andra områden. Än så länge kräver tredjepartsappar bland annat en ansluten Iphone för att funka, även om Apple har sagt att de ska släppa på reglerna senare i år.
 
Trots begränsningarna finns redan tusentals appar till Watch, och jag har så klart bara hunnit testa en bråkdel av dem. Gemensamt är att de tenderar att vara ganska segladdade, vilket möjligen beror på anslutningskravet till telefonen. Många av dem känns därtill rent onödiga, som om utvecklarna har skyndat till Watch utan någon vettig idé om hur de ska hantera den nya plattformen.
 
Vissa av dem skiljer sig dessbättre från mängden. Med Watch-appen till de uppkopplade lamporna Philips Hue kan jag till exempel enkelt styra mina förinställda scener från handleden. En annan trevlig bekantskap är Calcbot, en smart utformad miniräknare för handleden.
 
New York Times app är en mer oväntad favorit. Den ger en supersnabb översikt över de största nyheterna just nu. Här består varje nyhet på sin höjd av rubrik, bild och ett kort stycke. Den bevisar om inte annat att det faktiskt går att leverera nyheter på den lilla skärmen.

 

De omständliga Watch-apparna från till exempel Flipboard och de svenska kvällstidningarna känns mindre lyckade i det avseendet. De kapar nyheterna och vill att jag ska fortsätta läsa i telefonen.

 

Inte så djuplodande kanske, men New York Times-appen visar ändå att det går att förmedla nyheter på den lilla skärmen.

 

 

Apples appar stabila – med ett undantag

Apples egna Watch-appar är däremot ordentligt genomarbetade. Att använda fjärrkontrollsappen för att styra Apple TV känns till exempel förvånansvärt naturligt.

 

Samma känsla infinner sig när jag använder de medföljande apparna för att ställa in alarm, dra igång en Itunes-låt, och kolla mina meddelanden. De flesta av Apple-apparna funkar helt enkelt riktigt bra.
 

”Hey Siri, är du säker på det här?” Vid navigation med klockan uppstår några märkliga buggar.

 

Navigering har jag däremot ganska stora bekymmer med under mina (visserligen snabba) tester. Klockan skickar mig konsekvent på avvägar under en promenad i centrala Stockholm.

 

På en enkelriktad gata vill appen att jag ska gå i cirklar – istället för att bara vända på klacken. Jag gissar att appen visar bilvägen, trots att jag väljer ”Walking”. Dessutom vägrar klockan att vibrera när det är dags att svänga. Här har något onekligen gått fel, men det är möjligen bara en tillfällig bugg som drabbar mig.

 

 

Drömmen som gick i kras

Med Watch sällar sig Apple till en växande skara företag som tillsammans har beslutat sig för att infria en gammal barndomsdröm: telefonsamtal via ett armbandsur. Frågan är om vi verkligen tänkte igenom de praktiska aspekterna av telefonklockan när vi stod där på skolgården och fantiserade om framtiden.

 

Att ringa från klockan funkar alldeles utmärkt, men nyttan är något begränsad. 
 
Att ringa och prata på Apple Watch funkar för all del hyggligt. Ljudet i klockans lilla högtalare är kantigt och burkigt, men röstkvaliteten är hyfsat tydlig och hittills har ingen på andra sidan linjen klagat.

 

Utomhus funkar det något sämre eftersom volymen är ganska låg. Mest användbar är funktionen i bilen eller när telefonen ligger på laddning i ett annat rum.
 
I övrigt är det mer praktiskt – och betydligt mer privat – att använda telefonen istället. Så mycket för den barndomsdrömmen.

 
Kan Watch få oss att lyfta på baken?

Appen Aktivitet är Apples försök att göra Watch till en aktivitetsmätare. Den utgår från tre datapunkter, Träning, Rörelse och Stå, som avbildas som cirklar i en daglig graf. Medan dagens mål avverkas växer respektive cirkel, och under tiden genereras framstegsnotiser (som dessbättre kan avaktiveras).
 
Jag har tyvärr inte kommit ut i löpspåret med klockan, så Träningscirkeln och den dedikerade motionsappen i Watch får vi återkomma till senare i en annan artikel.
 
Aktivitet finns dels som en Överblick och app i klockan, och dels i en matigare Iphone-app. Rörelse-avsnittet visar hur många kalorier du förbränner (utöver grundförbränning). Träning visar hur många minuter du har tränat eller utfört andra krävande sysslor. Och Stå visar hur många av dagens timmar som du har ställt dig upp en stund.
 

Apple Watch är en lovande aktivitetsmätare, men än så länge framstår marknadens veteraner som mer heltäckande alternativ.

 

Det är sammantaget en hygglig ansats av Apple, även om appen fortfarande är ganska sparsmakad. I gengäld är mätningen nästan helt automatiserad, och Watch har med sin accelerometer och pulsmätare god potential att bygga vidare på funktionerna. Det är helt enkelt en lovande början, varken mer eller mindre.
 
Med urtavlor och appar avklarade börjar det bli dags att runda av den här genomgången. Under morgondagen ska jag försöka samla mina tankar om Apple Watch, sätta ett betyg – och säga om den är värd tusenlapparna.

 

Med urtavlor och appar avklarade börjar det bli dags att runda av den här genomgången. Under morgondagen ska jag försöka samla mina tankar om Apple Watch, sätta ett betyg – och säga om den är värd tusenlapparna.

 

​ 

 

I filmen ovan går MacWorlds testredaktör Erik Costoulas igenom hårdvaran i Apple Watch.

 

”Den är faktiskt inte så anskrämlig som jag trodde att den skulle vara”. 
Orden tillhör min fru och syftar på min nya Apple Watch Sport. Och det är faktiskt ett ganska gott betyg. Hon har genom åren har sett mig släpa hem en lång rad mer eller mindre smarta saker att sätta runt handleden. Pebble, Metawatch, LG G Watch R och andra klockor. De har alla avfärdats som fula. Apple Watch får alltså den hittills mest positiva reaktionen – även om den knappast är översvallande.

 

På baksidan av klockan sitter fyra led-lampor som mäter din puls.

 

Jag är desto mer positiv och tycker att Watch är en ganska snygg pryl. Det här är faktiskt den första smartklocka jag kan bära utan att känna mig en smula obekväm och självmedveten. Hårdvaran är dessutom i toppklass. Allt från den digitala kronans mjuka rullande till armbandets komfort är utformat med omsorg. Här har ingenting lämnats åt slumpen.
 
Min Android Wear-klocka LG G Watch R känns i jämförelse som en billig och klumpig leksak. (Den är dock också, till LG:s försvar, betydligt billigare än Apple Watch.)

 

Sportarmbandets spänne är en egensinnig konstruktion där änden slutar under armbandet. Konstruktionen är skamlöst lånad från ett armband i Apple-designern Marc Newsons gamla klockmärke Ikepod.

 

 

Smart fäste för armbandet

Armbandets fäste i boetten är ett bra exempel på den genomtänkta designen. På klockans undersida sitter två knappar, en på varje sida. När de trycks in kan armbandet enkelt skjutas åt sidan och lösgöras. Jämfört med klockindustrins puckade standardsystem – med specialverktyg, pilliga fästen och fjädrar – är Apples lösning ett ordentligt kliv framåt.

 

Det är väldigt enkelt att byta klockarmband på en Apple Watch. Tryck bara in den lilla knappen och skjut armbandet åt sidan.
 
Apples system lirar av förklarliga skäl inte med vanliga klockarmband, och i dagsläget är det nästintill omöjligt att köpa nya armband. Apples egna armband är slutsålda, och tredjepartsmarknaden är visserligen på gång men har ännu inte börjat leverera (bortsett från några tvivelaktiga försäljare på Amazon).

 

 

Knackandet lämnar konkurrenter på efterkälken

Armband i all ära, men den kanske mest intressanta hårdvarulösningen är klockans ”Taptic Engine”. Den står för vibrationerna, eller ”haptiken” som de nu kallas. Den särskiljer Apple Watch från övriga smartklockors burdusa och brummande vibrationer. Den här klockan ”knackar” på handleden och vibrerar stötvis, och vissa typer av notiser har egna vibrationsmönster. Plötsligt känns gamla vanliga vibrationer ganska primitiva.

 

Snygg eller ful? Meningarna går isär, men det råder inget tvivel om att Apple Watch är en välbyggd pryl.

 

Knackandet är dock stundtals i klenaste laget. Under mina dagar med Watch har jag helt förlitat mig till haptiken och stängt av ljud på både klocka och telefon. Jag har inte missat något samtal eller meddelande, men några vibrationer från inkommande mejl har passerat obemärkta.
 
Här är det också på sin plats att skriva några ord om laddaren. Den tar formen av en liten puck som med en magnet klickar fast i klockans undersida. Det är smidigt, men själva laddaren känns ganska billig. Laddaren till Sport-modellen är nämligen helt i plast – och alldeles för lättviktig. Med de dyrare modellerna medföljer laddare delvis i metall som möjligen ligger lite stadigare på nattduksbordet.

 

Den magnetiska laddaren är lätt att ansluta, men den lättviktiga lilla pucken är inte särskilt stabil mot bordsytan.

 

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Apple Watch är den mest välbyggda smartklocka jag har testat. Det är ingen större överraskning. Apple är bra på hårdvara, och Watch är inget undantag. I morgon återgår jag till mjukvaran och tittar närmare på urtavlorna och apparna, och så ska jag ge mig i kast med att ringa från klockan.

 

 

 

 

Gårdagens start med Apple Watch var en blandad upplevelse. Främst för att klockan inte stödjer Siri på svenska. Efter ännu en dag med Watch finns en hel del nya intryck att rapportera – och omdömet är fortfarande blandat. Den här dagen har jag ägnat åt att bekanta mig med operativsystemet, och under tiden har jag skaffat mig några nya irritationsmoment.

Ett klick på den så kallade digitala kronan tar dig till en vy över kompatibla Watch-appar. 

Hallå, vakna!

Klockans skärm är i regel avaktiverad, vilket är bra. Dels för att det skonar batteriet, och dels för att en konstant aktiverad skärm blir som en ficklampa på handleden i mörka miljöer.
 
I grundinställningen för Apple Watch ska skärmaktivering ske när handleden vinklas, alltså när jag tittar på klockan. Det fungerar tyvärr ganska dåligt. Ofta vägrar skärmen att tändas trots handledsrörelse, och ibland tänds den av andra rörelser. Alldeles nyss till exempel, när jag hamrade in den förra meningen på tangentbordet…
 
Ganska irriterande. Kanske ännu mer graverande är att funktionen känns långsam, även när den funkar. När jag vinklar upp klockan för att kolla tiden tar det någon halv sekund för skärmen att svara. Det kanske låter som en småsak, men gör faktiskt Watch till en sämre tidsvisare än vilken dum klocka som helst.

 

 

 

Den nedre knappen på klockans sida visar tolv av dina favoritkontakter. Från denna vy kan du ringa dem och skicka mejl eller meddelande.

 
Ännu värre, vissa tyngre uppgifter är ganska sega på Apple Watch. Siri (som bara pratar engelska) kräver emellanåt många och långa sekunder för att vakna, och ännu längre tid för att behandla ett kommando. Samma visa gäller flera av de tredjepartsappar jag har testat hittills. De laddar och laddar. Ofta skulle det gå snabbare att bara plocka upp telefonen.
 
Irriterande som sagt, men också saker som förhoppningsvis kan förbättras med uppdateringar.

Ett oväntat komplicerat system

Mest påfallande med mjukvaran är dock att Watch är mycket mer komplex än de smarta klockor vi har sett hittills. Det bottnar dels i de många funktionerna, men också i de många interaktionsmodeller som samsas på den lilla enheten.
 
Här finns utöver Siri även en pekskärm som svarar på svep, tryck och ”Force Touch” (alltså ett kraftigare skärmtryck). På sidan av klockan sitter även den så kallade digitala kronan, som både kan tryckas in och snurras. Under kronan sitter en extra knapp för favoritkontakter. Tillsammans bildar de ett virrvarr av metoder för att styra klockan.

 

 

 

Notiser når du genom att svepa nedåt på skärmen. Du kan också avvisa notisen genom att svepa åt vänster. Ett så kallat krafttryck avvisar alla notiser.

 
Ett exempel på Apple Watch-förvirringen inträffar när jag för första gången ska konfigurera en urtavla. Jag krafttrycker, sveper och pekar utan framgång. Först efter en stund inser jag att urtavlans komplikationer ändras när kronan snurras. Det är inte helt solklart för någon som har spenderat de senaste åren med en pekskärm.
 
Jag förmodar att det hela blir lättare efter ett par dagars användning, men just nu är kontrasten mot andra IOS-produkter tydlig. Komplexiteten går på tvären med Apples tradition av enkla och intuitiva gränssnitt. Även konkurrerande system som Pebble och Android Wear kräver i jämförelse ganska lite inlärning, även om de i vissa avseenden också är mer primitiva.

 

 

Systemets olika skärmar

Apple Watch-systemet bygger på ett antal olika skärmar. Den du ser oftast är den urtavla som aktiveras när handleden lyfts. Om urtavlan pryds av en liten röd prick har du en notis inne. Ett svep nedåt på skärmen visar notisen, som sedan kan avvisas med en svepning och ett tryck.
 
Ett svep uppåt på urtavlan visar istället ”Glances”, eller Överblickar. De utgör en riktigt behändig funktion. Överblickar är komprimerade versioner av (kompatibla) appar, och du kan själv välja vilka som ska inkluderas i listan. Vädervyn visar exempelvis en sammanfattning över vädret just nu, medan ett klick på Överblicken snabbt tar dig vidare till en mer detaljerad dygnsprognos. Bäst med Överblickar är att de oftast laddar kvickt – till skillnad från dedikerade appar som ibland står och snurrar ett par sekunder innan de dyker upp.
 
Ett klick på den så kallade digitala kronan, alltså det lilla snurrhjulet, tar dig till en vy över de installerade apparna. Dessa är med undantag av vissa Apple-appar nedbantade versioner av de Watch-kompatibla appar som finns på telefonen. Det rör sig alltså snarare om widgets än om fullfjädrade appar.

 

 

 

Det finns tio urtavlor att välja bland, och de flesta av dem kan konfigureras med komplikationer som väder, kalender och återstående batteri.

 
Slutligen finns den avlånga sidoknappen, som plockar fram tolv av dina högst listade favoritkontakter på telefonen. Med ett klick på deras namn kan de snabbt ringas, mejlas eller textas från klockan. Smidigt!
 
Och jag ska inte överdriva – att hantera en Watch är förstås inte raketfysik. Jämfört med exempelvis en Iphone är det dock en ganska förvirrande start, och det är helt klart värt att fråga sig hur mindre teknikintresserade användare kommer att ta till sig det här systemet.

 

 

Men batteriet då?

Jag inser nu att jag inte ens har berört det kanske mest omdiskuterade Watch-ämnet: batteritiden. Det beror på att det inte finns särskilt mycket att berätta. När klockan anlände igår var den inte fulladdad, men orkade ändå köra fram till midnatt, då jag la den på laddning. Vid läggdags denna andra dag återstår halva batteriet, vilket duger mer än väl för mig. Jag laddar min Iphone dagligen och har inget intresse av att sova med klockan, så att även lägga Watch på laddning känns inte särskilt besvärligt.

 

 

 

Ett svep uppåt på skärmen visar Överblickar, miniversioner av olika appar och funktioner. Från Överblickar kan du till exempel styra musik som spelas på Iphone, ta upp en mer detaljerad kalendervy, och kolla ditt hjärtslag.

 
Summan från dag två? Här finns både ljusglimtar och irritationsmoment, men det kommer att ta mig en stund att vänja mig vid systemet och bilda mig en bättre uppfattning. I morgon tänker jag ta en paus från mjukvaran och ägna mig åt hårdvaran: hur klockan ser ut, sitter ihop – och hur den vibrerar.

 

 

Jag älskar klockor och jag älskar teknikprylar. Varför älskar jag då inte smarta klockor? Det är en fråga som jag har brottats med de senaste åren, samtidigt som en rad mer eller mindre smarta saker har passerat revy på min handled. Pebble, Cookoo Watch, G Shock GB-6900, Jawbone Up24, Metawatch och LG G Watch R har alla inköpts – och fimpats.

 

Ingen av dem har varat mer än några veckor i den dagliga rotationen. Jag återvänder alltid till mina dumma klockor, missnöjd med smartklockornas funktioner, form eller bådadera.
 
Nu kliver Apple in på marknaden med sin Watch. Är den tillräckligt bra?

 

Med lyxiga Watch Edition medföljer en extra laddare i den låda som inhyser klockan. Min budgetmodell Watch Sport levereras däremot i ett betydligt enklare plastetui, utan inbyggd laddning. 

Import är det enda som gäller

Eftersom Apple Watch ännu inte finns till salu i Sverige (den lär inte komma innan slutet av juni som tidigast), krävs andra vägar. Mitt köp av en Apple Watch görs således på brittiska Ebay. Där hittar jag en Apple Watch Sport med vitt armband – till rövarpris förstås. Det kostar på att vara tidig. Svart armband hade varit att föredra, men det är jag knappast ensam om att tycka. Klockor med vitt armband tycks vara lättare att komma över på andrahandsmarknaden.
 
Missa inte: Så beställer du en Apple Watch till Sverige redan idag

 

Ett par dagar efter vunnen budgivning ringer budet på dörren. Han räcker över en oväntat stor kartong för något så litet. Lådan döljer dock något nättare: ett avlångt vitt plastetui innehållandes en Apple Watch Sport. Paketet är dessbättre helt obrutet, precis som utlovat.

 

 

Att komma igång – inte så enkelt som jag trodde

Jag har köpt den större modellen, med en boett i silvrigt aluminium som mäter 42 mm på längden. Den är inte längre än ett typiskt herrur, men aningen högre. Eftersom de flesta klockor är runda och Watch mäter på längden är Apples klocka också smalare än många andra klockor. Det stör dock inte mig och mina spensliga handleder. Faktum är att det där vita bandet som jag helst skulle slippa gör att klockan upplevs större än vad jag önskar.
 
Utöver den invändningen känns dock hårdvaran precis så schysst som jag förväntar mig av Apple. Det här är tveklöst den mest välbyggda smartklockan jag har sett.
 
Dags att sätta igång. När jag klickar på sidoknappen dyker ett äpple upp på skärmen. Någon halv minut senare får jag välja språk, och där kommer det första bakslaget: Svenska är inte ett av dem. Med engelska valt blir jag ombedd att parkoppla med telefonen. Jag öppnar Apple Watch-appen i min Iphone 6 Plus och siktar med kameran på klockan. Klart, prylarna är nu parkopplade.
 
Trodde jag.
 

Jag börjar genast leka med några appar. Så här ser det ut när du använder klockan som kamerasökare och siktar telefonen mot Watch-skärmen. Trippy.
När det är dags att göra grundinställningarna tar det nämligen stopp. Nu har min nya Watch ångrat sig och menar att parkopplingen inte alls är gjord. Jag börjar om, och den här gången funkar inte kameratricket överhuvudtaget. Det får bli manuell parkoppling istället. Jag knackar in en kod i telefonen som visas på klockan, som vore det fortfarande stenålder.

 

Därefter följer inställningar som bör vara välbekanta för alla som någon gång har installerat en Iphone. Jag aktiverar platstjänster, knappar in mitt lösenord för Apple ID och koden för tvåstegsverifiering, och synkar slutligen klockan mot telefonen.

 

”Om den här klockan”. När Watch ställs in för första gången visas information om modell och material. 

Siri, var är du?

Bristen på svenska visar sig snart omfatta mer än bara systemspråket. Siri på svenska stöds inte av Apple Watch, vilket betyder att Siri måste ställas om till engelska även på telefonen. Det är en rejäl besvikelse.
 
IOS 8.3 till Iphone, där Apples röstassistent slutligen lärde sig svenska, är fortfarande bara några veckor gammal, men jag är redan kompis med Siri. Jag snackar med henne dagligen när jag vill ringa samtal, diktera meddelanden, ställa in alarm eller fråga om vädret. Detta måste nu göra på engelska. Svenskspråkiga Siri lär förstås dyka upp på Watch vid den svenska lanseringen, men i nuläget är klockan alltså ordentligt vingklippt för svenskspråkiga användare som är tidigt ute med Watch.
 
Uppdatering: En tidigare version av denna text gjorde gällande att svensk diktering inte funkar på Apple Watch. Det har visat sig vara fel. Stort tack till läsaren Magnus för rättelsen!
 
Nåja, Watch är lyckligtvis mer än bara en Siri-maskin. Imorgon är det dags att börja undersöka vad den här prylen kan göra. Är Apple Watch verkligen nästa stora grej? Den frågan ska jag försöka besvara under de närmaste dagarna.

 

Missa inte: Läs allt vi vet om Apple Watch här!
 

 

Inget svenska så lång ögat kan nå. Just nu stödjer Watch bara de stora språken i de länder där den har lanserats officiellt.