Under våren och sommaren 2011 händer något märkligt i teknikvärlden. Branschjättarna Apple och Microsoft – vanligen bittra konkurrenter – glömmer för en stund sina oenigheter för att (tillsammans med andra teknikjättar) göra affärer. Deras ärende är uppköpet av teknikföretagen Novells och Nortels patentkataloger. Priset för Nortel, den större av affärerna, är svindlande 4,5 miljarder dollar.
Det kanske låter som en magstark prislapp, men i potten ligger över 6 000 patent inom områden som telekom och halvledare. Teknikjättarnas köp av patenten blir omskrivet, men det är efterspelet som skapar verkliga rubriker. Och upphovsman till den dramatik som följer är ingen mindre än Google.
Men Googles utgångsbud på 900 miljoner dollar räcker alltså inte. Den udda alliansen med Apple och Microsoft i spetsen träder in och köper portföljen för det femdubbla beloppet, vilket retar upp Google till den grad att de väljer att ta fajten publikt.
Astronauter i filmen ”2001: Ett rymdäventyr” använder ”iPads”. Åtminstone om man får tro på Samsung som har använt filmrekvisitan i tvisten med Apple för att bevisa att idén är gammal.
Han förstärker sitt argument genom att påminna om att det amerikanska justitiedepartementet ingrep efter Novell-köpet för att säkerställa att patenten – som tidigare använts i open source-sammanhang – inte skulle missbrukas.
Bråket tystnar, men strax därefter skapas nästa stora patentsnackis. Google avslöjar att man har påbörjat köpet av mobiltillverkaren Motorola Mobility; Ett förvärv vars köpeskilling på 12,5 miljarder dollar får Nortel-köpet att blekna i jämförelse. Det spekuleras genast om att Google, som nyss har snuvats på Nortels och Novells portföljer, lockas av Motorolas portfölj på cirka 17 000 patent. I övrigt finns nämligen inte mycket av värde för sök- och tjänsteföretaget Google i den förlusttyngda hårdvarutillverkaren Motorola.
Jobs i dokumentären Triumph of the Nerds, där han förklarar att Apple alltid har varit skamlösa när det handlar om att stjäla bra idéer.
Google är ett av få företag som försöker vårda den bilden. Sökföretaget har valt att betrakta patenten som juridiska flytvästar för stormiga rättssalar snarare än som vapen. Det är en marknadsmässigt nödvändig inställning för ett företag, vars inofficiella slogan är ”Don’t be evil”.
I somras patentbråkade storföretagens jurister i sociala medier.
Daniel Westman är doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet. Han ser en fara i teknikjättarnas patentkrig.
i stället som slagträn, vars syfte är att kräva säljstopp, licenspengar eller förlikningar från konkurrenterna.
En vanligt förekommande analogi drar resonemanget till sin spets genom att jämföra patentkriget med Kalla kriget. Patentförvärven liknas vid försvarsdoktrinen ”ömsesidig garanterad förstörelse” – ett begrepp som användes för att beskriva kärnvapenmakternas ovilja att starta krig eftersom fullständig förödelse av båda parter skulle följa. Ingen vågar stämma ett företag med en nog stark patentportfölj på grund av risken att själv förgås i oundvikliga motstämningar, resoneras det. Detta hot har ännu inte avskräckt teknikjättarna som har rustat upp och attackerat varandra i decennier.
Lika som bär tycker Apple, som drog i gång tvisten eftersom de anser att några av Samsungs produkter kopierar Apple-prylarna. På bilden en iPhone 4 och en Samsung Galaxy S. Bilder: Apple Inc. / Samsung
Microsoft och Apple var inblandade i en utdragen rättsprocess om likheterna mellan deras operativsystem redan på 80-talet. Bild: allaboutapple.com
Varför är då mjukvarupatent så knepiga? Detta är en fråga som har stötts och blötts under årtionden, och vars svar tenderar att bli mer filosofiska än praktiska. Att mjukvara är en abstrakt teknologi anges ofta som förklaring till problematiken, i synnerhet då sluga patentsökare kan använda ett avsiktligt diffust språk i patenten. De vaga patentbeskrivningarna lämnar sedan öppet för breda tolkningar.
Detta hände bland annat 1997 då företaget Wang Labs – beväpnade med ett patent från 80-talet – fick den unga webbindustrin att darra då de stämde Netscape och America Online för intrång på patentet ”Videotex Frame Processing”.
Även dagens patentkrig handlar till stor del om just mjukvarupatent, i synnerhet i mobilbranschen. Så sent som i juni 2011 skapades rubriker när en amerikansk patentansökan från Apple godkändes. Den omständliga titeln ”Portabel multifunktionsenhet, metod och grafiskt användargränssnitt för översättning av visat innehåll” kanske inte avslöjar vad det rör sig om, men det här är ett patent som omfattar multitouch-gester på portabla enheter – något som är centralt i användningen av både iPhone och konkurrerande produkter.
Detta låter dramatiskt, och med tanke på Tim Cooks hårdnackade uttalande om Apples försvar av just multitouch-innovationerna (se ovan) kommer patentet säkerligen att användas mot konkurrenterna.
Däremot är det för tidigt att uttala sig om just det här patentets hållbarhet. Om det någonsin prövas i rätten kan det lika gärna tjäna som exempel på de breda amerikanska mjukvarupatentens osäkerhet.
Patrik Rydman är patentingenjör på svenska Patent & Registreringsverket där han är ansvarig för praxisbevakning inom datorrelaterade uppfinningar. Vi frågade honom om skillnaden mellan den europeiska och amerikanska patenteringsprocessen.
De frikostigt godkända patenten har under de senaste åren lett till ett växande motstånd mot mjukvarupatentering. Det har framför allt skett i USA – som är den viktigaste marknaden för många av teknikföretagen – där kritiska röster har höjts för att ogiltigförklara mjukvarupatenten.
Ett avskaffande är dock osannolikt eftersom det vore ytterst kostsamt för många inflytelserika intressenter. Reformvänliga Google säger till exempel att de vill slippa patentkrigen, men hur långt är de beredda att gå för sin övertygelse? Ett regelrätt avskaffande av mjukvarupatenten är rimligen inte välkommet ens från Google, med tanke på deras mångmiljardförvärv av Motorolas patent.
Reform-ivrare ser många problem med dagens patentsystem, men den fråga som står högst på dagordningen är trollbekämpningen. Begreppet patenttroll har använts för att beskriva allt från småbolag som köper upp patent i stämningssyfte, till Microsoft-grundaren Paul Allen (som har ägnat sig åt tveksamma patentaktiviteter). Sådana svepande definitioner är sällan hjälpsamma.
Men vad är då ett patenttroll? Bengt Domeij är civilrättsprofessor vid Uppsala universitet och expert inom patenträttsfrågor. Han tycker att man ska vara försiktig med att kalla mindre aktörer för troll, även om de inte producerar de uppfinningar som de patenterar. Som exempel nämner han enskilda uppfinnare och universitet som inte har kapaciteten att producera produkter, och därför låter externa företag stå för produktionen.
Strategin förändrades 2010 då Intellectual Ventures lämnade in tre stämningsansökningar för patentintrång, och slutligen bekräftade branschens farhågor. Därefter har rykten florerat om att det är Intellectual Ventures som genom snåriga ägarstrukturer antingen står bakom, eller har sålt, patent till flera av de mest notoriska trollen, däribland Lodsys som under året har satt skräck i otaliga utvecklare av Android och App Store-appar.
Storföretagens patentförvärv under våren och sommaren är bara en föraning av vad som komma skall – åtminstone om man ska tro på rykteskvarnen i teknikindustrin. Lystna blickar har redan kastats mot andra företag, vars huvudsakliga värde finns i patentportföljerna.
Patenttrollet Lodsys har rört upp känslorna bland app-utvecklare till iOS- och Android-plattformar.
Årets största tvister i patentkriget
Apple vs. Samsung
Apple startade årets mest omskrivna tvist genom att stämma Samsung i april 2011 för plagiering av iPhone och iPad. Samsung besvarade attacken med egna stämningar, och den infekterade konflikten har bland annat resulterat i säljstopp av Samsung-produkter. Konflikten pågår nu i domstolar över hela världen.
Patent-tvisten mellan Apple och Samsung är extra besvärlig eftersom Apple – genom köp av hårdvarukomponenter– är en av Samsungs största kunder. Ovan syns företagens omstridda pekplattor iPad och Galaxy Tab. Bilder: Apple Inc. / Samsung
Oracle vs Google
Mjukvarujätten Oracle stämde under 2010 Google för patentintrång. Bakgrunden till stämningen är Oracles övertygelse om att mobilplattformen Android gör intrång i programspråket Java. Tvisten avgörs i domstol under 2012 om parterna inte lyckas nå förlikning. Oracles skadeståndskrav är i miljardklassen.
Apple vs. HTC
Apple inledde tvisten mot HTC i mars 2010, och dispyten visar inga tecken på att avta. I slutet av juli 2011 stämde HTC Apple i Storbritannien, vilket betyder att tvisten nu pågår i ett tiotal länder. I september överlät Google fem patent till samarbetspartnern HTC som omedelbart använde dem mot Apple.Lodsys
Det troll som har skapat flest rubriker 2011. Lodsys mest uppmärksammade patent påstås omfatta möjligheten att uppgradera från lite-version till fullversion inuti en app. Både små och stora app-skapare har fått brev med licenskrav från Lodsys, och Apple har gett sig in dusten för att hjälpa sina tredjepartsutvecklare.Intellectual Ventures
Grundat av Nathan Myhrvold och Peter Detkin (mannen som sägs ha myntat begreppet ”patenttroll” innan han själv bytte sida och började trolla). Intellectual Ventures är en jättelik aktör med omkring 30 000 patent. De har även egen forskning, men denna avfärdas ofta som ett svepskäl för att berättiga trollandet.Personal Audio LLC
Ett företag utan konkret verksamhet, som innehar ett patent för spellistor i musikspelare. Personal Audio har redan belönats med åtta miljoner dollar efter en stämning mot Apple. Under sommaren valde företaget att återigen stämma eftersom de anser att nya produkter – däribland iPhone 4 och iPad 2 – inkräktar på patentet.
Kootol
I augusti 2011 beviljade det amerikanska patentverket ett mjukvarupatent till det indiska företaget Kootol för grundläggande funktioner som omfattar de flesta av webbens sociala nätverk. Redan innan beviljandet skickade Kootol kravbrev till bland andra Apple, Twitter och Facebook som anses inkräkta på ”uppfinningen”.
NTP
2006 fick företaget NTP drygt 612 miljoner dollar i en förlikning med Blackberry-skaparna RIM. NTP har omkring 50 patent inom bland annat trådlös mejlöverföring. Patenten sattes i bruk igen förra året när NTP återigen lämnade in stämningsansökningar, denna gång mot bland andra Apple, Google och HTC.
Mycket står på spel
Det kanske låter som en magstark prislapp, men i potten ligger över 6 000 patent inom områden som telekom och halvledare. Teknikjättarnas köp av patenten blir omskrivet, men det är efterspelet som skapar verkliga rubriker. Och upphovsman till den dramatik som följer är ingen mindre än Google.
Google har nämligen lagt ett bud på Nortels patent redan under våren 2011, och i ett inlägg på sökjättens officiella blogg förklarar Kent Walker, högt uppsatt chef på Google, att deras bud på 900 miljoner dollar är en försvarsåtgärd. ”Om vi vinner budgivningen hoppas vi att portföljen kommer att hämma andra från att stämma Google”, skriver han (Walker menar också att patenten ska användas för vidare innovation).
Astronauter i filmen ”2001: Ett rymdäventyr” använder ”iPads”. Åtminstone om man får tro på Samsung som har använt filmrekvisitan i tvisten med Apple för att bevisa att idén är gammal.
I ett nytt, ovanligt frispråkigt, inlägg på Google-bloggen går företagets chefsjurist David Drummond till hård attack mot Apple och Microsoft där han anklagar dem för sabotage i samband med Novell- och Nortel-köpen. ”De vill göra det svårare för tillverkare att sälja Android-enheter. I stället för att konkurrera genom att bygga nya funktioner och enheter, fajtas de med rättsprocesser”, skriver han.
Microsoft-juristen Brad Smith plockar upp den kastade handsken när han svarar genom sitt Twitter-konto: ”Google säger att vi köpte Novell-patent för att hålla dem borta från Google. Verkligen? Vi frågade om de ville bjuda med oss. De sa nej.”
Drummond uppdaterar sitt blogginlägg och anklagar Microsoft för att använda skenmanövrar. Microsoft ville samäga patenten med Google för att kunna begära licensavgifter från Android-tillverkarna utan att Google skulle kunna slå tillbaka, skriver Drummond.
Han förstärker sitt argument genom att påminna om att det amerikanska justitiedepartementet ingrep efter Novell-köpet för att säkerställa att patenten – som tidigare använts i open source-sammanhang – inte skulle missbrukas.
Google köper Motorola
Bråket tystnar, men strax därefter skapas nästa stora patentsnackis. Google avslöjar att man har påbörjat köpet av mobiltillverkaren Motorola Mobility; Ett förvärv vars köpeskilling på 12,5 miljarder dollar får Nortel-köpet att blekna i jämförelse. Det spekuleras genast om att Google, som nyss har snuvats på Nortels och Novells portföljer, lockas av Motorolas portfölj på cirka 17 000 patent. I övrigt finns nämligen inte mycket av värde för sök- och tjänsteföretaget Google i den förlusttyngda hårdvarutillverkaren Motorola.
Jobs i dokumentären Triumph of the Nerds, där han förklarar att Apple alltid har varit skamlösa när det handlar om att stjäla bra idéer.
Sommarens stora bråk är bara ett av många exempel på de kontroverser som just nu skakar teknikindustrin. I dagsläget är snart sagt alla av teknikjättarna (och otaliga mindre företag) inblandade i infekterade patenttvister. Processerna är kostsamma, och vinsterna för företagens kunder är högst diskutabla. Dessutom är de negativa pr-effekterna potentiellt förödande för bilden av teknikföretagen som innovatörer.
Google försöker vårda bilden
Google är ett av få företag som försöker vårda den bilden. Sökföretaget har valt att betrakta patenten som juridiska flytvästar för stormiga rättssalar snarare än som vapen. Det är en marknadsmässigt nödvändig inställning för ett företag, vars inofficiella slogan är ”Don’t be evil”.
Deras Motorola-köp kan med lite god vilja ses som ett led i försvarsstrategin; Google undviker alltjämt ett offensivt användande av sina patent. Därmed inte sagt att de står helt utanför striderna. I september 2011 överlät Google fem före detta Motorola-patent till samarbetspartnern HTC, som genast satte dem i bruk i sin rättstvist mot Apple.
I somras patentbråkade storföretagens jurister i sociala medier.
Å andra sidan tycks konkurrenterna än mindre bekymrade över skadliga pr-effekter.
Microsoft har under många år använt sina patent för att håva in licensavgifter, bland annat från Android-tillverkare (till Googles stora förtret).
Apple å sin sida driver en hårdare linje. De undviker i högre utsträckning licensiering, och tillämpar i stället en patentstrategi där de viktiga patenten är förbjudet område för alla utom Apple själva. Denna inställning underströks med all önskvärd tydlighet när Apple-chefen Tim Cook varnade konkurrenterna för att kopiera Apples multitouch-gränssnitt under ett tal till branschanalytiker 2009. ”Vi kommer inte att tolerera plagiat av vår immaterialrätt, och vi kommer att använda alla vapen vi har till vårt förfogande. Tydligare än så kan jag inte vara”, sade Cook.
Finns en risk med krigandet
Daniel Westman är doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet. Han ser en fara i teknikjättarnas patentkrig.
– Om patentförvärven används för att hålla någon sorts terrorbalans mellan stora spelare, är det i allmänhet inte ett jättestort problem ur samhällsperspektiv. Men används de för att hindra nya aktörer från att ta sig in på marknaden, då kan det bli ett samhällsproblem. Det handlar inte bara om att ha ett patent, utan på vilka villkor man är beredd att licensiera det.
Den samhällsnytta som Westman efterlyser känns fjärran i dagens patentkrig. Men hur hamnade egentligen teknikindustrin i dessa utdragna konflikter utan synbara vinnare?
I USA – där de flesta av dagens patentkonflikter har sitt ursprung – är patenten en del av landets omhuldade konstitution. I en passage från 1787 ges kongressen mandat att säkra uppfinnares rätt till sina upptäckter för att ”främja utvecklingen av de användbara hantverken och vetenskaperna”.
Någonstans mellan 1700- och 2000-talet har den nobelt klingande frasen förlorat sin innebörd. I dagens rättsfall används patenten
i stället som slagträn, vars syfte är att kräva säljstopp, licenspengar eller förlikningar från konkurrenterna.
Stora konstnärer stjäl
En vanligt förekommande analogi drar resonemanget till sin spets genom att jämföra patentkriget med Kalla kriget. Patentförvärven liknas vid försvarsdoktrinen ”ömsesidig garanterad förstörelse” – ett begrepp som användes för att beskriva kärnvapenmakternas ovilja att starta krig eftersom fullständig förödelse av båda parter skulle följa. Ingen vågar stämma ett företag med en nog stark patentportfölj på grund av risken att själv förgås i oundvikliga motstämningar, resoneras det. Detta hot har ännu inte avskräckt teknikjättarna som har rustat upp och attackerat varandra i decennier.
”Picasso hade ett talesätt: ’Bra konstnärer kopierar. Stora konstnärer stjäl.’ Vi har alltid varit skamlösa när det handlar om att stjäla bra idéer.”
Orden tillhör inte något notoriskt patenttroll, utan Apples numera avlidna Steve Jobs. Frispråkigheten i uttalandet (som görs i dokumentären ”Triumph of the Nerds” från 1996) kan förklaras med att Jobs på den tiden inte arbetade för Apple. Då kan man gissa att han i stället hade valt en försiktigare framtoning med tanke på de strider som Apple var inblandade i strax före intervjun.
Lika som bär tycker Apple, som drog i gång tvisten eftersom de anser att några av Samsungs produkter kopierar Apple-prylarna. På bilden en iPhone 4 och en Samsung Galaxy S. Bilder: Apple Inc. / Samsung
Det kanske mest uppmärksammade rättsfallet från perioden är Apples stämning av Microsoft och Hewlett Packard 1988. Bakgrunden till tvisten var Apples övertygelse om att Windows gjorde sig skyldiga till ett upphovsrättsligt intrång genom att kopiera ”utseendet och känslan” i Mac OS. I teorin var stämningen fullt rimlig – Windows lånade mycket från Apples operativsystem – men domstolen beslutade att utseende och känsla inte kunde skyddas, och efter fem år i rättssalen segrade Microsoft. ”Apple kan inte få ett patentliknande skydd för idén om ett grafiskt användargränssnitt”, konstaterade rätten, som också slog fast att Microsoft och HP inte hade gjort sig skyldiga till några upphovsrättsliga intrång.
Microsoft och Apple var inblandade i en utdragen rättsprocess om likheterna mellan deras operativsystem redan på 80-talet. Bild: allaboutapple.com
En intressant detalj i sammanhanget är att Apple samtidigt stämdes av Xerox; Upphovsmän till det första grafiska användargränssnittet. Rättstvisten var rimligen besvärande eftersom Apple hade hämtat inspiration från Xerox till några av de idéer som de samtidigt försökte hindra Microsoft från att använda. Även Xerox stämning avvisades av domstolen.
Det är inte säkert att rätten hade fattat samma beslut idag. När det amerikanska patentverket 1996 presenterade riktlinjer för datorrelaterade uppfinningar ändrades nämligen spelreglerna för teknikföretagen. Patentering av mjukvara hade visserligen skett tidigare i USA, men möjligheten att äga rätten till funktionen i rader av kod eller matematiska algoritmer var länge ett omstritt område, och patenteringen hade dittills skett i liten utsträckning.
Mjukvarutillverkarna betraktade patentverkets nya riktlinjer – tillsammans med några prejudicerande rättsfall – som grönt ljus för att patentera mjukvara i högre utsträckning. Att det ökande antalet mjukvarupatent ledde till ett ökat antal rättstvister är inte så konstigt. Desto mer anmärkningsvärt är att statistik visar att mjukvarupatenten är mer omstridda än andra patentformer.
Mjukvaruproblematiken
Varför är då mjukvarupatent så knepiga? Detta är en fråga som har stötts och blötts under årtionden, och vars svar tenderar att bli mer filosofiska än praktiska. Att mjukvara är en abstrakt teknologi anges ofta som förklaring till problematiken, i synnerhet då sluga patentsökare kan använda ett avsiktligt diffust språk i patenten. De vaga patentbeskrivningarna lämnar sedan öppet för breda tolkningar.
Extra prekärt blir det då tolkningarna sker retroaktivt. I ett flertal kontroversiella fall har ägare av mjukvarupatent hävdat intrång för saker som inte ens har varit uppfunna då patentet har utfärdats.
Detta hände bland annat 1997 då företaget Wang Labs – beväpnade med ett patent från 80-talet – fick den unga webbindustrin att darra då de stämde Netscape och America Online för intrång på patentet ”Videotex Frame Processing”.
Till grund för patentet låg Videotex, en sedan länge utdöd 70-talsföregångare till internet. Efter diskussioner kring användandet av ordet ”frame” (som ju även används inom webb) valde rätten oväntat att fria webbläsaren Netscape. Webbindustrin kunde dra en lättnadens suck, men rättsfallet används än i dag som ett exempel på hur även åldrade mjukvarupatent kan användas mot teknologi som inte är uppfunnen när patentet är utfärdat.
Handlar oftast om mjukvara
Även dagens patentkrig handlar till stor del om just mjukvarupatent, i synnerhet i mobilbranschen. Så sent som i juni 2011 skapades rubriker när en amerikansk patentansökan från Apple godkändes. Den omständliga titeln ”Portabel multifunktionsenhet, metod och grafiskt användargränssnitt för översättning av visat innehåll” kanske inte avslöjar vad det rör sig om, men det här är ett patent som omfattar multitouch-gester på portabla enheter – något som är centralt i användningen av både iPhone och konkurrerande produkter.
Patentexperten Florian Mueller sa till Macworld att patentet är ”överdrivet brett”, och varnade för att det är ”ett potentiellt hinder för innovation till december 2027” (då det löper ut).
Svårt säga om det har någon kraft
Detta låter dramatiskt, och med tanke på Tim Cooks hårdnackade uttalande om Apples försvar av just multitouch-innovationerna (se ovan) kommer patentet säkerligen att användas mot konkurrenterna.
Däremot är det för tidigt att uttala sig om just det här patentets hållbarhet. Om det någonsin prövas i rätten kan det lika gärna tjäna som exempel på de breda amerikanska mjukvarupatentens osäkerhet.
Patrik Rydman är patentingenjör på svenska Patent & Registreringsverket där han är ansvarig för praxisbevakning inom datorrelaterade uppfinningar. Vi frågade honom om skillnaden mellan den europeiska och amerikanska patenteringsprocessen. – Historiskt sett har USA haft en mer liberal attityd gentemot patent, och i större utsträckning beviljat sådant som vi inte betraktar som patenterbara uppfinningar. Det har varit lättare att få patent på affärsmetoder och algoritmer som vi har tyckt varit undantagna.
Motstånd mot patentering växer
De frikostigt godkända patenten har under de senaste åren lett till ett växande motstånd mot mjukvarupatentering. Det har framför allt skett i USA – som är den viktigaste marknaden för många av teknikföretagen – där kritiska röster har höjts för att ogiltigförklara mjukvarupatenten.
Den liberala, amerikanska patenteringen har lett till en teknikindustri där det är svårt att skapa mjukvara utan att ovetandes inkräkta på ett befintligt, om än svagt, patent. I boken Patent Failure (2008) berättas det till exempel att företag som vill sälja sina produkter på nätet riskerar att göra intrång på 4 319 patent. Om man dessutom vill göra reklam, ta emot betalningar och planera frakt av varorna behöver man oroa sig för omkring 11 000 patentintrång.
Obama signerar ny patentlag
Ett avskaffande är dock osannolikt eftersom det vore ytterst kostsamt för många inflytelserika intressenter. Reformvänliga Google säger till exempel att de vill slippa patentkrigen, men hur långt är de beredda att gå för sin övertygelse? Ett regelrätt avskaffande av mjukvarupatenten är rimligen inte välkommet ens från Google, med tanke på deras mångmiljardförvärv av Motorolas patent.
Den 16 september 2011 signerade president Obama en ny patentlag, optimistiskt döpt till ”America Invents Act”. Syftet med lagen var från början att reformera amerikansk patentlagstiftning i grunden, för att uppmuntra innovation och göra livet svårare för patenttroll.
Det finns dessvärre en överhängande risk för att den inte kommer att leva upp till sådana löften. Den reform som till slut klubbades igenom innebär visserligen förändringar, men det är också en vingklippt version av det ursprungliga lagförslaget. Flera av de delar som hade kunnat hindra patenttrollens frammarsch har gått förlorade på vägen från förslag till färdig lag.
Så fungerar ett patenttroll
Reform-ivrare ser många problem med dagens patentsystem, men den fråga som står högst på dagordningen är trollbekämpningen. Begreppet patenttroll har använts för att beskriva allt från småbolag som köper upp patent i stämningssyfte, till Microsoft-grundaren Paul Allen (som har ägnat sig åt tveksamma patentaktiviteter). Sådana svepande definitioner är sällan hjälpsamma.
Men vad är då ett patenttroll? Bengt Domeij är civilrättsprofessor vid Uppsala universitet och expert inom patenträttsfrågor. Han tycker att man ska vara försiktig med att kalla mindre aktörer för troll, även om de inte producerar de uppfinningar som de patenterar. Som exempel nämner han enskilda uppfinnare och universitet som inte har kapaciteten att producera produkter, och därför låter externa företag stå för produktionen. – Jag tycker att det är bättre att tala om troll som sådana som har förvärvat patent från uppfinnare med särskild avsikt att idka utpressning mot företag, säger Domeij.
Som exempel på ett sådant troll nämner Domeij det amerikanska företaget Intellectual Ventures, med Nathan Myhrvold i spetsen. Myhrvold är en närmast mytomspunnen figur som gjorde sina miljoner på Microsoft där han bland annat grundade Microsoft research. Han har även doktorerat i fysik, skrivit en kokbok om molekylär gastronomi och deltagit i arkeologiska utgrävningar av dinosauriefossiler. Det är en imponerande meritlista, som dock solkas av hans inblandning i uppmärksammade patentdispyter. I dag är Myhrvold själva sinnebilden av ett patenttroll.
Ett uppmärksammat avsnitt av radioprogrammet This American Life avhandlade nyligen patenttrollen. Där berättades bland annat att Intellectual Ventures är en av de största amerikanska patentägarna, något som har åstadkommits genom ivriga förvärv. Företaget har visserligen en hel del egen forskning, men framstår ändå mest som en dimridå med tanke på att de själva bara är upphovsmän till omkring 1 000 av de 30 000 patent de äger.
Dessutom har inga av deras egna uppfinningar använts kommersiellt. Under de första åren av sin existens lyckades Intellectual Ventures upprätthålla en respektabel fasad. Företaget förvärvade patent, men enbart i licenssyfte sades det. De befarade stämningarna uteblev, och stora aktörer som Apple, Microsoft, Sony och Nokia investerade i Intellectual Ventures.
Används som utpressning
Strategin förändrades 2010 då Intellectual Ventures lämnade in tre stämningsansökningar för patentintrång, och slutligen bekräftade branschens farhågor. Därefter har rykten florerat om att det är Intellectual Ventures som genom snåriga ägarstrukturer antingen står bakom, eller har sålt, patent till flera av de mest notoriska trollen, däribland Lodsys som under året har satt skräck i otaliga utvecklare av Android och App Store-appar.
Intellectual Ventures må vara störst, men de är inte ensamma. Under de senaste åren har patenttrollen inlett rättsprocesser mot både stora och små företag inom teknikindustrin. Gemensamt för dessa är att patentinnehavaren ofta är ett ansiktslöst företag som varken har tilldelats patentet från början – eller har någon avsikt att tillverka produkten. Patenten används istället i rent utpressningssyfte, och spelreglerna är minst sagt ojämna. Trollen själva förskonas nämligen från motstämningar eftersom de inte producerar uppfinningar – och därmed inte kan inkräkta på andras patent.
Ett minfält
Storföretagens patentförvärv under våren och sommaren är bara en föraning av vad som komma skall – åtminstone om man ska tro på rykteskvarnen i teknikindustrin. Lystna blickar har redan kastats mot andra företag, vars huvudsakliga värde finns i patentportföljerna.
Både kamerajätten Kodak och Blackberry-tillverkaren RIM har omnämnts som kandidater för uppköp. Kommer de att gå samma öde till mötes som Motorola? Det vet vi inte än, men om det inte blir dem lär det bli någon annan – i den till synes ändlösa jakten på terrorbalans behöver teknikjättarna ständigt utöka sina patentportföljer.
Och samtidigt som branschens giganter befäster sina positioner med nya förvärv, frodas patenttrollen. Deras offer – i synnerhet små företag vars verksamhet kan stå och falla med en rättsprocess – väntar förgäves på meningsfulla lagreformer.
Craig Hockenberry är en av dessa. Han arbetar för ett litet företag som gör appar till Mac och iPhone, och har under året fått kravbrev från två olika patenttroll. I ett blogginlägg sammanfattar han uppgivet stämningen i branschen: ”Det känns som att programmera i ett minfält”, skriver han.
Patenttrollet Lodsys har rört upp känslorna bland app-utvecklare till iOS- och Android-plattformar.
Det är dystra ord från en person som helst av allt vill skapa nya produkter. Patentens existensberättigande finns i deras möjlighet att skydda uppfinnare och därigenom uppmuntra till innovation. Det är ett fint syfte, men i dagens patentkrig ekar sådana löften tomt.
Årets största tvister i patentkriget
Apple vs. SamsungApple startade årets mest omskrivna tvist genom att stämma Samsung i april 2011 för plagiering av iPhone och iPad. Samsung besvarade attacken med egna stämningar, och den infekterade konflikten har bland annat resulterat i säljstopp av Samsung-produkter. Konflikten pågår nu i domstolar över hela världen.
Patent-tvisten mellan Apple och Samsung är extra besvärlig eftersom Apple – genom köp av hårdvarukomponenter– är en av Samsungs största kunder. Ovan syns företagens omstridda pekplattor iPad och Galaxy Tab. Bilder: Apple Inc. / Samsung
Oracle vs GoogleMjukvarujätten Oracle stämde under 2010 Google för patentintrång. Bakgrunden till stämningen är Oracles övertygelse om att mobilplattformen Android gör intrång i programspråket Java. Tvisten avgörs i domstol under 2012 om parterna inte lyckas nå förlikning. Oracles skadeståndskrav är i miljardklassen.
Apple vs. HTCApple inledde tvisten mot HTC i mars 2010, och dispyten visar inga tecken på att avta. I slutet av juli 2011 stämde HTC Apple i Storbritannien, vilket betyder att tvisten nu pågår i ett tiotal länder. I september överlät Google fem patent till samarbetspartnern HTC som omedelbart använde dem mot Apple.
Fem ökända patenttroll
LodsysDet troll som har skapat flest rubriker 2011. Lodsys mest uppmärksammade patent påstås omfatta möjligheten att uppgradera från lite-version till fullversion inuti en app. Både små och stora app-skapare har fått brev med licenskrav från Lodsys, och Apple har gett sig in dusten för att hjälpa sina tredjepartsutvecklare.
Intellectual VenturesGrundat av Nathan Myhrvold och Peter Detkin (mannen som sägs ha myntat begreppet ”patenttroll” innan han själv bytte sida och började trolla). Intellectual Ventures är en jättelik aktör med omkring 30 000 patent. De har även egen forskning, men denna avfärdas ofta som ett svepskäl för att berättiga trollandet.
Personal Audio LLCEtt företag utan konkret verksamhet, som innehar ett patent för spellistor i musikspelare. Personal Audio har redan belönats med åtta miljoner dollar efter en stämning mot Apple. Under sommaren valde företaget att återigen stämma eftersom de anser att nya produkter – däribland iPhone 4 och iPad 2 – inkräktar på patentet.
KootolI augusti 2011 beviljade det amerikanska patentverket ett mjukvarupatent till det indiska företaget Kootol för grundläggande funktioner som omfattar de flesta av webbens sociala nätverk. Redan innan beviljandet skickade Kootol kravbrev till bland andra Apple, Twitter och Facebook som anses inkräkta på ”uppfinningen”.
NTP2006 fick företaget NTP drygt 612 miljoner dollar i en förlikning med Blackberry-skaparna RIM. NTP har omkring 50 patent inom bland annat trådlös mejlöverföring. Patenten sattes i bruk igen förra året när NTP återigen lämnade in stämningsansökningar, denna gång mot bland andra Apple, Google och HTC.