Bästa sättet att köra Windows i OS X

Från att ha varit en fräck serverteknik finns virtualisering numera på nästan varje Mac. Det finns goda skäl till det. Möjligheten att skapa ett operativsystem i operativsystemet med ett par musklick är helt enkelt väldigt bra att ha tillgängligt. Du vet aldrig när du behöver köra ett Linux- eller Windowsprogram.

 

Tre kombattanter har i flera år kämpat om Macanvändarnas gunst. Virtualiseringsjätten Vmware försöker dominera även på OS X och Parallels kämpar tappert emot. Från sidan kommer dessutom Oracle med ett gratisalternativ.

 

När vi testade produkterna senast var Parallels Desktop 6 en solklar segrare. Men varken Oracle eller Vmware har legat på latsidan. De utmanar den tidigare dominanten med nya versioner. Nu är det Virtualbox 4.3 och Fusion 7 som kliver in i ringen.

 

Samtidigt har Parallels fortsatt att finslipa sin produkt. Frågan är om Desktop 9 räcker för att hålla kvar mästarbältet. För att avgöra det har vi återigen ställt dem mot varandra. Och det finns en överlägsen segrare igen.

 

Vmware satsar på prestanda

 

När dammet hade lagt sig efter den förra dusten var det uppenbart att Vmware hade hamnat på efterkälken. Huvudkonkurrenten gav dem stryk på nästan varje punkt. Endast företagsaspekten hjälpte dem hålla ut alla ronder.

 

Trots det märks inte mycket nytt i den senaste uppdateringen. Som sig bör har de nu byggt in stöd för OS X 10.9 Mavericks och Windows 8.1. Men kikar du bara på ytan får du kämpa för att se skillnader.

 

Det mesta kommer faktiskt från Mavericks. Tack vare Apples nya operativsystem får du bättre stöd för flera skärmar, möjlighet att köra Airplay i gästsystemen och möjlighet att använda diktering i Windows.

 

Har du en riktigt kraftfull maskin hittar du däremot en viktig förändring Vmware gjort under ytan. Stödet för retinaskärmar har blivit avgjort bättre och du kan nu plugga in en Thunderbolt-enhet med framgång.

 

Det är lätt att få en överblick över sina virtuella maskiner i Vmwares huvudvy. Du har dessutom en speciell knapp i topplisten av OS X som ger dig direkta genvägar.

 

Mer intressant är att de har skruvat upp resursbegränsningarna rejält. Du kan tilldela en virtuell maskin 16 processorer och 64 gigabyte minne. Tidigare gällde 8 processorer och bara 8 gigabyte minne.

 

Är det Windows och till exempel Autocad du vill köra är det här en riktigt bra nyhet. Inte minst som hastigheten i OS X är marginellt sämre än om du kör direkt i Microsofts domäner.

 

Tyvärr finns bara stöd för Opengl 2.1 och Directx 9. Det senare paketet gör att det finns en del applikationer du inte kan starta. I synnerhet spelare behöver inte göra sig besvär.

 

Även andra irriterande detaljer är kvar. Gränssnittet är relativt enkelt att använda, men inställningarna är uppdelade i paneler där samtliga har sin egen grafiska idé.

 

Ett annat exempel är att de inte nämnvärt förbättrat hanteringen av gästoperativen. Parallels erbjöd till exempel redan i förra versionen en finess för att klistra fast pekaren vid fönsterkanten. Det gör Windowsanvändandet mycket enklare.

 

Vad Vmware däremot har fokuserat på är prestanda. Att köra Windows går kvickt. Det spelar ingen roll om du kör i fönster, i fullskärmsläge eller om du integrerar applikationer från båda operativsystem med varandra.

 

Känslan är att Vmware är kvickare än konkurrenten. De virtuella maskinerna startar snabbare och applikationer går igång ögonblicket kvickare. Men när du väl är igång är Parallels vassare på nära nog allt.

 

Det sagt skiljer sig siffrorna bara nämnvärt och konsekvent för grafik och disk. Oavsett om det är Opengl eller Directx är Vmware relativt segt. Men det går snabbare än tidigare i samtliga tester.

 

Precis som tidigare finns det en Pro-version för avancerade användare. Med den kan du till exempel strypa möjligheterna i en virtuell maskin, kryptera paketet och redigera nätverk.

 

Vidare har du en möjlighet att skapa en länkad klon av en virtuell maskin. Med det kan du skapa en kopia av ett system och dela på utrymmet. Endast förändringar lagras ner. Det sparar mycket plats om du till exempel utvecklar och skapar många testmaskiner.

 

Inställningspanelen har hämtat sin inspiration från Systeminställningar i OS X, men samma fina upplägg finns inte bakom varje knapp.

 

De flesta funktionerna i Pro-versionen gör it-avdelningarna i större företag glada. För dem är dessutom de extra 600 kronorna ingen stor kostnad. Men för alla andra användare är det sura pengar. Om allting hade funnits i grundpaketet skulle betyget ha blivit en pinne högre.

 

Baspriset är däremot riktigt bra. Dessutom får du använda licensen på tre Macar. Det innebär att du kan köra Fusion på din bärbara plus din stationära och ändå ha en kopia över.

 

Men överlag känns den nya versionen bara som en mindre, pliktskyldig uppdatering. Det hade passat bättre att kalla den för 5.5 än att locka med ett fullt nummer. Förhoppningsvis blir 7:an betydligt bättre. För i den här utvecklingstakten kommer Vmware aldrig ikapp.

 

Fakta: Vmware Fusion 6

 

Funktion: Virtualisering
Mer info:
Pris: 499 kronor

 

• Klarar stora virtuella maskiner.
• God prestanda.
• Bra grundpris.

• Få nyheter.
• Knepigt med Windows 8 i fönster.
• Extra pengar för proffsfunktioner.

Betyg:

 

Fiffiga nyheter i Parallels

 

Med tanke på att Vmware har stått relativt stilla skulle Parallels i princip ha kunnat göra detsamma. Stöd för de nya operativsystemen från Apple och Microsoft hade räckt för en ny förstaplats.

 

Så tänkte de lyckligtvis inte. Version 9 av Parallels Desktop erbjuder en handfull roliga nyheter. Ingenting revolutionerande, men ändå finesser som kan motivera uppgraderingspriset för somliga.

 

Ett exempel på det här är den mest udda uppdateringen av alla – en startmeny till Windows 8. Japp, du läste rätt. Parallels erbjuder dig att köra Microsofts nya operativsystem precis som förr i tiden. De har även ett läge som låter dig köra Metro-appar i fönster inne i Windows.

 

Det som i praktiken händer är att de installerar de små tilläggsprogrammen Start8 och Modernmix åt dig automatiskt. En finurlig idé som faktiskt passar riktigt bra för OS X-användare som vill slippa lära sig nya Windowsgränssnittet.

 

Vidare erbjuds stöd för Powernap, en funktion som finns på nyare Macar. I OS X sköter operativsystemet en del hushållning även i sömnläge. Till exempel uppdateras kalendern och mejlen även när locket på din Macbook är nere.

 

Du kan välja om du vill ha Windowsprogram i fönster, eller om du vill att de ska emulera OS X-mjukvara. I det senare fallet kan du även kapsla in Metroappar.

 

Parallels använder den här tekniken till att hantera uppdateringar i virtuella maskiner. Har du exempelvis en Windowsinstallation kan du låta Microsofts säkerhetspaket installeras när du inte använder din dator. Tyvärr märks det på batteriet, så det ska användas med försiktighet.

 

Ytterligare en mindre finess är integrationen med fildelningstjänster som Dropbox, iCloud och Skydrive. Har du de här molnapplikationerna både i huvudsystemet och i den virtuella maskinen länkar Parallels till samma filer så att du slipper dubbellagring. Det är smart, men kräver att OS X är källan.

 

En lite större nyhet är att de nu har riktigt stöd för Directx 10. Även om prestandan inte är god nog för att köra avancerade spel betyder det att du i alla fall kan försöka. Programmen startar. Fast räkna med krypfart på max 30-40 procent jämfört med att köra direkt i Boot Camp.

 

På toppen av allt det här ingår en lång rad säkerhetsfunktioner. Bland dem finns till exempel kryptering, som kräver Pro-versionen av Fusion.

 

Däremot har Parallels inte lyft resursbegränsningarna som Vmware gjort. Du är fortfarande begränsad till 8 virtuella processorer och 16 gigabyte minne. Det räcker för de flesta, men mer vore onekligen bättre.

 

Lyckligtvis har de i alla fall vässat till stödet för Thunderbolt och Firewire. Stoppar du in en enhet dyker den upp precis som en usb-enhet. Inget revolutionerande, men det är trevligt att Cinemaskärmarna fungerar som förväntat.

 

Precis som tidigare kan du installera OS X i ett fönster direkt från återställningspartitionen. En smidig process för dig som behöver en testmiljö.

 

Precis som huvudkonkurrenten har Parallels utlovat riktigt bra prestanda. Och det stämmer. Vmware får se sig slagna nästan överallt. Som tidigare nämnt är i synnerhet diskåtkomst avgjort mycket kvickare i 9:an.

 

Även i nya Mavericks är Parallels en aning snabbare än konkurrenterna. Det gäller i synnerhet när du kopplar ihop systemet med moderoperativet. Fast det ska medges att testerna gjordes i en utvecklarversion av OS X.

 

Sett till helheten finns en hel del kul nyheter i uppdateringen. Men precis som med Vmware saknas funktionen med stort f. Ingenting är viktigt nog för att locka gamla användare till en uppgradering. I synnerhet som både Mavericks och Windows 8.1 går att köra i äldre versioner.

 

Om du klarar av att lägga ut ett par hundralappar extra är tipset att göra det. Parallels Desktop 9 är helt enkelt den bästa virtualiseringslösningen för klienter på OS X.

 

Vill du istället snåla är rekommendationen att leta upp föregångaren istället för att köpa Vmware Fusion. Faktum är nämligen att Desktop 8 fortfarande är bättre än konkurrens alternativ.

 

Fakta: Parallels Desktop 9

 

Funktion: Virtualisering
Mer info:
Pris: 749 kronor

 

• Förbättrat Thunderbolt-stöd.
• Synkronisering av filtjänster.
• Stöd för Directx 10.

• Tar bra betalt
• Trög Directx 10-motor.
• Låga resursbegränsningar.

Betyg:

 

Virtualbox släpar efter

 

Om du känner att virtualisering är något du behöver en gång om året kan både Parallels och Vmwares skrivbordsversioner kännas onödiga. Då kanske prislappen på Oracles Virtualbox lockar.

 

Det ska sägas direkt: Virtualbox är inte en direkt konkurrent till Vmware och Parallels. Även om den grundläggande tekniken är densamma skiljer sig målgrupperna åt. Oracles utveckling är mer anpassad för småskaligt serverbruk än enkel hemanvändning.

 

Med det sagt har Oracle, precis som konkurrenterna, uppdaterat systemet i år. Men förändringarna är få och det hedrar tillverkaren att de bara har ändrat versionen från 4.2 till 4.3. Det återspeglar mängden förändringar väl.

 

Det du direkt kan märka är att Windows 8.1 och OS X 10.9 Mavericks numer finns med i alla listor. Det gör att du kan tala om för programmet vad det är du installerar.

 

Virtualbox finns till flera olika system, inklusive Linux och Solaris. Det märks att gränssnittet inte är anpassat för respektive operativsystem.

 

Men du får fortfarande ingen hjälp av Virtualbox. Installationsförfarandet hos konkurrenterna är sedan många versioner i det närmaste helt automatiserat. Här får du klicka dig igenom alla dialogrutor på traditionellt sätt, likt tidigare. Du kan aktivera automatinstallation från prompt, men det är knappast något för privata sällananvändare.

 

Något som definitivt har ändrats till det bättre är att gester tillkommit. Du kan alltså använda musplattan fullt ut. Det är ett rejält lyft i Windows 8. Tidigare fick du snällt dra i lister för att skrolla åt olika håll, men nu slipper du det.

 

Vidare har usb-stödet förbättrats en del. Du kan koppla in kameror och köra till exempel Skype. Stödet för flera skärmar har också förbättrats, liksom stödet för 3d-grafik i vanliga Linux-distributioner.

 

Fast allt är inte bättre. En oerhört irriterande detalj är de små meddelanden som kommer upp på skärmen. Systemet kan till exempel konstatera att muspekaren kan jobba i OS X och Windows samtidigt. Men även om du klickar bort det dyker det upp igen vid omstart. Det här är en nyhet, men är inget vidare implementerat.

 

Tidigare har prestandan i Virtualbox varit godkänd. Men nu har den börjat släpa efter rejält i jämförelser. Grafiskt är det en snigel och Macen får jobba hårt för att hålla den virtuella maskinen igång när det händer grejer på skärmen. Faktum är att muspekaren relativt ofta knappt hänger med trots aktiverad 3d-support, vilket inte känns bra.

 

Ser du bara till själva råprestandan är den däremot bra. Dessutom har du en möjlighet att skruva upp både minne och virtuella processorer en hel del. En gäst kan till exempel ta över 1 terabyte ram och 128 processorer utan att Virtualbox klagar.

 

Tips i form av notifieringar är en bra funktion. Men det är rejält irriterande när de kommer tillbaka efter varje omstart trots att de klickats bort.

 

Det är alltså inte på funktionssidan Virtualbox skiner. Istället är det på två andra områden. Och det är två ytterligheter på användarskalan som lär intressera sig för dessa fördelar.

 

På den ena kanten finns studenter och sparsamma användare. Priset, eller snarare avsaknaden av detsamma, är väldigt gynnsamt. Är dina behov relativt små och plånboken tunn finns det ingen anledning att lägga ut en handfull hundralappar på Fusion eller Desktop. Du kan utan problem köra Visma eller liknande program i Virtualbox. Men om det bara är priset som lockar får du räkna med att de insparade slantarna kommer att kosta dig en hel del extra vad gäller tid och processorkraft.

 

På den andra kanten ryms it-tekniker. Virtualbox fungerar riktigt bra för att köra många virtuella servrar på en fysisk maskin. Det matchar inte avancerade lösningar som Xen, men är lättare att använda. Hade det här testet behandlat serverparker på mindre företag skulle betyget se annorlunda ut.

 

Fakta: Oracle Virtualbox 4.3

 

Funktion: Virtualisering
Mer info:
Pris: 0 kronor

 

• Oslagbart pris.
• Hanterar mängder av resurser.
• Äntligen stöd för gester.

• Fult som stryk.
• Ingen simpel installationshjälp.
• Trött grafikmotor.

Betyg: