Apple sitter i klistret – igen. Efter att ha vunnit första ronden mot FBI i den stora debatten om kryptering tidigare i år har företaget mött en annan skrämmande motståndare: EU-kommissionen. Efter en tre år lång utredning i företagets skatteavtal med Irland som först inrättades på 1980-talet föll domen i förra veckan. Apple ska betala 13 miljarder euro – 123 miljarder kronor – i kvarskatt till Irland.
Både Apple och irländska staten kommer överklaga beslutet, och amerikanska myndigheter vill också lägga sig i fallet. Varför välkomnar Irland inte nya skattemiljarder? Hela historien är rätt förvirrande och frågorna är många: Hur mycket betalar Apple i skatt? Var betalar företaget skatt? Hur fungerar Apples skatteplanering jämfört med andra teknikjättar? Allt det ska vi försöka reda ut här.
Betalar Apple skatt?
Jo då, Apple betalar självklart skatt. Ganska mycket, faktiskt. Förra kvartalet blev det cirka 25,5 miljarder kronor. Men de pengarna kommer inte alla länder där Apple-produkter säljs till godo.Apple tror starkt på att företaget ska beskattas huvudsakligen “där värdet skapas”, och det är USA. Företagets produkter utvecklas och designas i Kalifornien. Därför är det också i USA Apple betalar mest skatt. Apples finansdirektör Luca Maestri har sagt: “Det här är vinster som beskattas i USA, och för den som förstår hur USA:s världsvida skattesystem fungerar är det enkelt att förstå.”
Företagets senaste kvartalsrapport gällde för tredje kvartalet i det brutna räkenskapsåret som slutar 30 september – och det kvartalet var något av en besvikelse för Apple. Under den tiden uppgick den deklarerade omsättningen till 42,4 miljarder dollar och vinsten innan skatt till 10,5 miljarder dollar, på vilket Apple lade 2,7 miljarder dollar i inkomstskatt. Det blir 25,5 procent, vilket är ganska högt även om det förmodligen hade varit ännu högre om Apple inte behöll så mycket av vinsterna utanför USA. Tim Cook har sagt att Apple som det är inte kan ta hem dem eftersom skatten skulle bli 40 procent. Bolagsskatten i USA är 35 procent men ytterst få företag betalar så mycket i praktiken.
Under 2014 sägs Apple ha betalat en effektiv bolagsskatt på 0,005 procent i Irland, vilket är en av orsakerna bakom EU-kommissionens hårda dom. Skattesatsen i Irland är 12,5 procent, vilket är en av de lägsta i EU. Grannen Storbritannien har till exempel 20 procent och Sverige 22 procent.
Men Irland kanske ska vara glada att de ens fick så mycket. 2012 betalade Apple ingen bolagsskatt alls i Storbritannien, och 2014 betalade företaget 707 146 kronor på en vinst på 3,8 miljoner kronor i Sverige – medan omsättningen låg på 412 miljoner kronor, enligt Dagens Industri.
Knepet är att bolagsskatt baseras på vinst och inte omsättning. Det spelar egentligen ingen roll hur hög omsättningen är – och annat hade varit svårt att berättiga då det skulle innebära att bolag som gick back ändå var tvungna att betala skatt.
Vinster är betydligt mer rörliga än intäkter, och Apple har, precis som de flesta multinationella företag, en komplicerad företagsstruktur för att minimera skatten.
Apple använde sig fram till slutet av 2014 av något som kallas en dubbel irländsk, och gick ut på att placera två helägda dotterbolag i Irland där det ena skötte försäljning och det andra var ett holdingbolag. När en konsument köpte en Iphone gick nästan hela försäljningspriset till att “köpa” telefonen från det andra bolaget, som hade en licens från Apple Inc i USA.
Även om telefonen kostade 3 000 kronor att tillverka gick kanske 7 500 kronor till moderbolaget och bara en spottstyver stannade i försäljningslandet för att täcka administrativa kostnader. Eftersom företag i Irland bara behöver betala skatt om de har verksamhet i och styrs från Irland kunde Apple, liksom många andra företag, komma undan en stor del av skatten genom att flytta den till ett företag som helt enkelt inte räknades som skattepliktigt i Irland. Om bolaget då istället styrdes från ett skatteparadis skickades det mesta av vinsten dit, och beskattades med 0 procent.
Irland täppte den här luckan efter 2014 och Apple betalar nu mer skatt.
Hur kan Apple rättfärdiga så låg skatt i Irland?
I dag verkar Apple ha tre kommunikationsvägar med omvärlden: Stora presskonferensen, långa djupa tv-intervjuer med Tim Cook, och öppna brev på www.apple.com. Precis som under striden med FBI har Apple publicerat ett brev som tacklar EU-kommissionens dom.Företaget har tre huvudpunkter i sitt försvar. Två är standardsvar för storbolag i såna här situationer: 1) Så här ser reglerna ut och vi betalar vartenda öre vi är skyldiga. 2) Fin ekonomi ni har här, det vore synd om någon flyttade sin europeiska verksamhet till ett annat land och tog med sig alla tusentals arbetstillfällen.
Den tredje punkten handlar om att utnyttja EU-kritik i Irland och landets förmåga att stifta sina egna lagar:
– Kommissionen… vill i praktiken byta ut irländsk skattelag så att den stämmer med kommissionens syn på vad den borde ha varit. Det här skulle vara ett hårt slag mot EU-medlemsländernas självbestämmande över skattefrågor.
Det stämmer också att Apple inte har brutit mot några regler. Kommissionens dom handlar om att de irländska reglerna och dess speciella avtal med Apple bröt mot EU-regler om statshjälp (med andra ord konkurrenslagstiftning). Apple kan inte förväntas betala mer än reglerna säger, men EU-kommissionen menar alltså att Irland inte hade någon rätt att låta Apple betala så lite skatt till att börja med.
Tim Cook har kallat situationen galen och beslutet politiskt motiverat.
Påstås inte Apple vara ett etiskt företag?
Jo, det gör det, men företaget är inte helt konsekvent på den här fronten. Vi skulle snarare kalla Apple ett företag med socialt patos. Det har gjort genuina och betydande bidrag i debatterna om vapenlagar, hbtq-rättigheter och miljöförstöring i USA, men på det ekonomiska planet är det lika rovkapitalistiskt som alla andra multinationella jättar. Det hade knappast varit världens största teknikföretag annars.De flesta håller nog med om att Apple och dess jämlikar egentligen borde betala mer skatt. Om vanliga knegare betalar över 30 procent inkomstskatt känns det inte direkt rättvist om ett företag som gör många miljarder i vinst betalar 0,005 procent. Att bolagsskatter är lägre än inkomstskatt handlar ofta om att ge företag ett incitament att placera verksamheten i landet.
Ur den här synvinkeln är kommissionens beslut förståeligt: Genom att tvinga medlemsländerna att behandla multinationella företag på samma sätt (även om den faktiska skattesatsen fortfarande sätts lokalt) finns ingen ytterligare orsak att flytta.
Betalar andra teknikföretag mer skatt än Apple?
Nästan alltid mindre. Delvis på grund av att Apples skatteupplägg är ett ganska vanligt upplägg i branschen, och delvis att ingen tjänar lika mycket pengar som Apple.I Citizens for Tax Justice rapport Offshore Shell Games 2015 ingår 9 teknikbolag bland de 30 amerikanska storbolag som håller mest vinster utomlands. Utöver Apple nämns Google, IBM, Intel och Microsoft. Mellan 2007 och 2010 beräknas Google ha betalar i genomsnitt 2,4 procent skatt på vinsterna utanför USA, enligt Bloomberg. Det åstadkoms genom en så kallad “dubbel irländsk med holländsk macka” där vinsterna inte bara skickas via Irland utan även Nederländerna på ett hörn.
Varför vill EU-kommissionen upptaxera Apple?
Det handlar framför allt om att regler ska vara konsekventa. Om enskilda företag särbehandlas av ett lands skyttemyndigheter – speciellt för riktigt stora företag som i det här fallet – räknas det som statshjälp.Margrethe Vestager, konkurrenskommissionären, var väldigt tydlig med att medlemsländer inte får ge skattemässiga fördelar för enskilda företag eftersom det är olaglig statshjälp.
Apples öppna brev antyder att avtalet företaget hade med Irland fanns tillgängligt för vem som helst, eller att åtminstone råden Apple hade fått av irländska staten gjorde det.
Varför vill Irland inte ha pengarna?
Om Irland skulle tacka och ta emot de 13 miljarder euro EU-kommissionen säger att Apple måste betala hade det kunnat göra betydligt mer för ekonomin på kort sikt än de 6 000 arbetstillfällen som kanske riskerar att förloras om Apple ändå skulle lämna landet.Så hur kommer det sig att Irland, precis som Apple, ämnar överklaga domen?
En förklaring kan vara att irländska regeringen är rädd om fler företag än Apple. Många amerikanska storföretag styr sin europeiska verksamhet från Irland och om landet tvingas strama upp reglerna kanske färre företag kommer göra det. Då rör det sig om betydligt fler än de 6 000 anställda på Apple i Cork.
Det finns också en politisk aspekt. Så här sa Irlands finansminister Michael Noonan:
– Beslutet ger mig inget annat val än att be kabinettet om tillstånd att överklaga. Det behövs för att försvara vårt skattesystems integritet, för att ge företag visshet i skattefrågor, och för att ifrågasätta intrånget på enskilda medlemsstaters självbestämmande i skattelagar från EU:s konkurrenslagstiftning.
Kommer Apple verkligen tvingas betala?
Irlands regering kommer att överklaga kommissionens beslut, men det är för tidigt för att försöka gissa hur det kommer gå. Apple säger sig vara väldigt optimistiskt.Margrethe Vestager har också gett Apple en strimma av hopp, på sätt och vis. Om Apple skulle tvingas betala mer skatt i USA för perioden målet handlar om (2003–2013) skulle det minska den skattepliktiga vinsten i Irland.
Översättning: Anders Lundberg