Artikeln publicerades i MacWorld nummer 8 2011. Sedan dess har Firefox 6 och Chrome 13 släppts, men skillnaderna är små. Du kan läsa mer om nyheterna i Firefox 6 eller Chrome 13.
I webbens begynnelse fanns Mosaic. Det ikoniska programmet från cyberpionjärerna på amerikanska NCSA var 1993 den första grafiska webbläsaren som fick en betydande spridning bland vanliga användare. Med tiden övergick Mosaic i privat regi, och en ny utgåva döptes till Netscape – ett namn som bör klinga välbekant för alla som vågade sig ut på webben i mitten av 90-talet. Efter några år som herre på täppan blev konkurrensen från Microsofts Internet Explorer för stor. Användarnas kärleksaffär med Netscape tog slut lika snabbt som den hade börjat, och den en gång tongivande webbläsaren är i dag ett minne blott.
Microsofts dominans på webben hade inletts, men företaget vägrade att ta lärdom av Netscapes korta öde.
När BBC i maj 2005 frågade Bill Gates om hotet från den då färska webbläsaren Firefox (vars tillkomst kan spåras i rakt nedstigande led till Netscape genom skaparna Mozilla) svarade Microsoft-grundaren att han hade ”lekt lite” med den nya konkurrenten. ”Men det är bara ännu en webbläsare i mängden, och Internet Explorer är bättre”, konstaterade Gates.
Sedan Gates uttalande har Firefox skördat enorma framgångar – och en tredjedel av marknaden. De senaste åren har dessutom gett upphov till ytterligare en seriös utmanare till Explorers tron. Googles webbläsare Chrome har stulit miljontals surfares hjärtan med en avskalad design och blixtsnabb surfupplevelse. Och samtidigt som kampen mellan webbläsarna intensifieras har Google åtagit sig att rita om hela webblandskapet. Datorer utrustade med Chrome OS – ett minimalistiskt operativsystem byggt kring webbläsaren – nådde den amerikanska marknaden under sommaren 2011. Om Googles framgångar med den mobila plattformen Android kan användas som en fingervisning lär konkurrenterna svettas ymnigt just nu.
Och Safari? Apples webbläsare fortsätter att vara den i särklass minsta av de fyra största webbläsarna. För många Mac-användare är Safari fortfarande den naturliga vägen till webben – precis som den förinstallerade Internet Explorer är slentrianvalet för många Windows-användare – men i statistiken är Apples webbläsare relativt orörlig.
Så används webbläsarna
Enligt globala siffror över webbläsaranvändning från W3counter och Statcounter har det senaste året inneburit en nedgång för Firefox och en uppgång för Safari. Det är inga dramatiska förändringar, men två andra tendenser är desto tydligare i mätningarna: Jätten Internet Explorer, som i juni 2010 ägde ungefär halva marknaden, har rasat omkring tio procentenheter på ett år. Samtidigt har Chrome skjutit i höjden, Googles webbläsare används i skrivande stund av 18-20 procent av webb-besökarna (beroende på vilken av mätningarna man vill tro på) – en dubblering sedan samma period förra året. Siffrorna för Sverige är snarlika de globala.
Vilken webbläsare borde DU använda?
Webbläsare är en färskvara, och användarnas lojalitet är flyktig, och om webbens korta historia har visat oss någonting så är det att framtiden är omöjlig att sia om. Vad samtiden erbjuder är lyckligtvis lättare ta reda på. Vi har testat de senaste publika versionerna (juli 2011) av fem webbläsare till Mac: Apples Safari, Googles Chrome, Mozillas Firefox, norska Opera och uppstickaren RockMelt. Läs vårt test för att se om det är dags att byta webbläsare.
Webbläsaranvändning – så är det fördelat
Här är webbläsarna som vi testar
Chrome 12
Snabb surf och minimalistisk design är Chromes ledord, och efter knappt tre år på marknaden har webbläsaren tagit en betryggande tredjeplacering. Chrome satsar mycket på webb-appar, och de senaste versionerna stöder tal-igenkänning.
Firefox 5
Världens näst största webbläsare gjorde raketkarriär, men har tappat användare på senare år. Firefox 5 påminner mycket om föregångaren, men har även några nyheter under huven – bland annat ökad säkerhet och bättre stöd för standarder.
Opera 11.5
Norska Opera har rötter som sträcker sig till mitten av 90-talet, och har genom åren varit stilbildande med webbläsare till både dator och mobiltelefon. Opera har en trogen skara användare som värderar de många inbyggda funktionerna.
RockMelt 0.9
Uppstickaren i sällskapet är baserad på Googles öppna källkod Chromium. Smart integrering av Facebook och andra sociala nätverk gör RockMelt intressant, men det här är fortfarande en färsk webbläsare med några barnsjukdomar.
Safari 5.1
Apples Safari är förstahandsvalet för många Mac-användare (och ett fåtal Windows-surfare). I Safari 5.1 som skeppas med OS X Lion har Apple bland annat satsat på en smart funktion som sparar texter för senare läsning.
Rond 1 – vem är snabbast?
En bra webbläsare är en snabb webbläsare. Åtminstone om man ska tro på de företag som utvecklar programmen och gärna skryter vitt och brett om att just deras produkt är kvickast på webben. Men alla kan inte vara bäst – vi har testat våra fem webbläsare för att se vilken som är snabbast.
Nya Safari 5.1 gör ett hyggligt resultat i Peacekeeper (bilden), men imponerar föga i de andra hastighetstesterna.
Att finna tillförlitliga metoder för att mäta webbläsarnas hastighet är en notoriskt knepig uppgift. Eftersom snart sagt varje webbläsartillverkare har egna så kallade benchmarks – specialverktyg som mäter webbläsarnas prestanda – kan det vara svårt att veta hur meningsfulla resultaten faktiskt är. Att till exempel Chrome och Chromium-baserade RockMelt vinner i Googles benchmark V8 är knappast överraskande eftersom V8 mäter med Googles goda minne.
För att komma runt problemet och göra bedömningen så rättvis som möjligt har vi valt att köra de fem webbläsarna genom fyra benchmarks; Kraken från Mozilla, V8 från Google, Sunspider från WebKit (en så kallad renderingsmotor utvecklad av bland andra Apple och Google) och den fristående Peacekeeper. De fyra testerna mäter tillsammans Javascript-hantering och andra faktorer som påverkar surfhastigheten. Vi har utfört alla tester på en iMac 3,06 GHz Intel Core Duo 4 GB under OS X Lion. Inga program utöver den testade webbläsaren har körts, och externa tilläggsprogram i webbläsarna har varit avaktiverade. Resultaten har sedan räknats samman.
Betyder detta ett komplett tillförlitligt resultat som kan ta död på alla diskussioner kring webbläsarhastighet? Nej, något sådant står dessvärre inte att finna. Men det är en bra fingervisning för fartdårar som vill snabba upp livet på webben.
| Chrome | 5 poäng |
| Firefox | 4 poäng |
| Opera | 3 poäng |
| RockMelt | 3 poäng |
| Safari | 1 poäng |
Resultat
Det tydligaste resultatet av testerna är att Chrome sopar banan med konkurrenterna – Googles kvicka webbläsare lyckas till och med knipa åt sig förstaplaceringen i Mozillas hastighetstest Kraken. Mozillas eget Firefox 5 slipper dock skamvrån tack vare andraplaceringen, och det är värt att notera att Firefox 5 presterar bättre än vad Firefox 4 gjorde vid samma tester. Opera och RockMelt får samsas om bronspallen, vilket RockMelt-utvecklarna ska vara nöjda med då deras senaste version inte klarar av att slutföra Peacekeeper (trots att en tidigare version av webbläsaren fixade testet med bravur). Jumboplatsen tillfaller Safari som får se sig omsprungen av konkurrenterna. Den nya Safari-version som släpptes med OS X Lion lyckas inte förändra det faktum att Apples webbläsare är slöast i sällskapet.
Fyra hastighetstester
[diagram]
Rond 2 – stöd för standarder
För en vanlig surfare är funktioner och hastighet mer intressanta än kryptiska förkortningar av märkspråk och stilmallar. Men webbstandarder finns av en anledning. På en helt standardiserad webb skulle surfupplevelsen förbättras avsevärt eftersom alla sidor skulle visas exakt som utvecklarna avsåg.
Firefox 5 saknar fullt stöd för SVG-standarden och stannar på 97 av 100 i det populära Acid3-testet.
Att testa webbläsarnas stöd för standarder är lika kontroversiellt som att testa deras hastighet. Även här råder nämligen delade meningar om hur relevanta testerna egentligen är. Ett test som ofta används i sammanhanget är Acid3, som är utformat för organisationen Web Standards Project. Firefox 4 illustrerar här kontroversen genom att misslyckas med Acid3-testet på grund av bristande stöd för typsnitt i SVG-standarden. Resultatet har lett till kritik från Firefox-skaparna Mozilla som anser att testet är missvisande eftersom de har valt att i stället stödja det egna typsnittsformatet WOFF. Använd med andra ord resultatet nedan som ett riktmärke – och inte en definitiv dom – över webbläsarnas support för webbstandarder.
| Safari | 5 poäng |
| Chrome | 4 poäng |
| RockMelt | 4 poäng |
| Opera | 2 poäng |
| Firefox | 1 poäng |
Resultat – Acid 3
Acid3 testar alltså olika faktorer som är relevanta för att etablera webbläsarens support för webbstandarder. Medan testet körs byggs en grafisk bild upp på skärmen, och en räknare tickar upp mot 100. Viktigast är inte att nå 100 (det gör de flesta moderna webbläsare), utan hur smidigt det går att komma dit.
Ingen av webbläsarna klarar Acid3 helt problemfritt, men Safari presterar bäst. Apples webbläsare gör testet snabbast, uppvisar en klanderfri referensgrafik och slipper undan med en enda anmärkning i det detaljerade testresultatet. På delad andraplats hittar vi Chrome och RockMelt som susar förbi snabbt och med få avbrott. Deras resultat solkas dock av att texten ”you should not see this at all” flimrar förbi hastigt under testerna. Godkänt alltså – men inte perfekt. Opera haltar på vägen och felar i referensbilden. Sämst går det – som förväntat – för Firefox som stannar på 97/100 med anmärkningar på fem olika deltester, och en grafik som inte överensstämmer med testets referensbild.
Ett välbekant felmeddelande som vi förhoppningsvis slipper när html5 får fotfäste.
Html5
Html5 är den senaste utgåvan av html, det språk som formar en stor del av webben. Html5 är ännu inte en standard i ordets egentliga mening eftersom de organisationer som utformar standardtesterna inte är färdiga med arbetet kring den nya versionen av språket. Klart är dock att det ofärdiga html5 redan betraktas som ett viktigt verktyg för att skapa ett rikt webbinnehåll och eleganta funktioner utan klumpiga insticksprogram. Det är en utveckling som Apple hjälper på traven med det omdebatterade beslutet att vägra Adobes lösning Flash (till förmån för html5) i iPhone- och iPad-surfning. Minst lika viktigt är att Microsoft har valt att satsa på detta i den senaste versionen av den tongivande Windows-webbläsaren Internet Explorer.
| Chrome | 313 (+13) | 5 poäng |
| RockMelt | 313 (+9) | 4 poäng |
| Safari | 293 (+8) | 3 poäng |
| Firefox | 286 (+9) | 2 poäng |
| Opera | 286 (+7) | 1 poäng |
Resultat – html5
Trots bristen på officiella tester finns det alternativ som kan ge en tidig föraning om webbläsarnas förmåga att hantera html5. Vi har använt html5test.com för att se hur webbläsarna klarar av den kommande standarden. Testet delar ut upp till 450 vanliga poäng, samt bonuspoäng för stöd av i synnerhet ljud- och videoinbäddning i html-dokument.
Även här lyckas Chrome och RockMelt ta sig igenom testet med goda resultat, medan Safari får nöja sig med tredjeplatsen. Det är ännu för tidigt att uttala sig med säkerhet kring webbläsarnas html5-stöd, men med tanke på Steve Jobs och Apples stora löften om den kommande standarden får vi hoppas att nästa version av Safari kommer att toppa den här listan.
Rond 3 – tilläggsmöjligheter
För många användare är det tilläggsmöjligheterna som styr valet av webbläsare. Tillägg är extrafunktioner som oftast utvecklas av tredjepartstillverkare och laddas ned till webbläsaren. De kan vara fantastiska hjälpmedel, men är även resurstörstiga.
RockMelt 0.9
chrome.google.com/webstore
RockMelt bygger på sina sociala funktioner. Eftersom de är inbyggda kan de inte med gott samvete kallas för tilläggsprogram, men de tjänar samma syfte som de sociala tillägg som du kan ladda ned till konkurrenterna – och de är bättre än de flesta av dem. RockMelt har även stöd för vissa Chrome-tillägg, men det finns tyvärr inget enkelt sätt att se vilka av dem som är kompatibla, vilket betyder att tilläggsjakten är omständlig.
Chrome 12
chrome.google.com/webstore
Chrome premierar hastighet och minimalism. Det är två målsättningar som egentligen rimmar illa med tillägg eftersom de både sänker hastigheten och stör designen – men Chrome tillåter å andra sidan inte utvecklarna samma frihet som Firefox, där det allra mesta kan påverkas genom tillägg. Trots den begränsningen (eller kanske tack vare den relativa enkelheten i att ta fram Chrome-tillägg) har webbläsaren över 5 200 tillägg.
Opera 11.5
addons.opera.com
Opera levereras med några smarta lösningar, bland annat en smidig mejlklient och musgester som erbjuder ett intuitivt sätt att kontrollera surfandet. Därutöver finns ett förhållandevis blygsamt utbud om drygt 700 tillägg. Den klena siffran beror rimligen på att Opera är en liten aktör och därför har svårare att locka tredjeparts-utvecklare. Operas rika utbud av inbyggda funktioner kompenserar dock i viss mån den bristen.
Firefox 5
addons.mozilla.org
I Firefox-föregångaren Phoenix 0.2 fanns redan 2002 möjligheten att hantera tillägg. Detta är ett arv som Mozilla har förvaltat väl genom åren, och i reda siffror är Firefox störst på området med nästan 6 500 nedladdningsbara tillägg. De goda möjligheterna att låta tilläggen forma Firefox efter behag är webbläsarens största styrka – trots ett irriterande krav på omstart för att installerade tillägg ska aktiveras.
Safari 5.1
extensions.apple.com
Med Safari 5 tog Apple det senfärdiga beslutet att ersätta krångliga insticksprogram med smidiga tillägg baserade på html, Javascript och CSS. Den sena starten betyder att utbudet är magert jämfört med konkurrenterna, men å andra sidan erbjuder Apple möjligheten att få tilläggen godkända. En läxa som de har lärt från sin App Store, vilken borgar för en högre lägstanivå och mer tillförlitliga produkter.
| Firefox | 5 poäng |
| Chrome | 4 poäng |
| Opera | 3 poäng |
| Safari | 2 poäng |
| RockMelt | 1 poäng |
Resultat
Baserat på rena tilläggsmöjligheter kniper Firefox guldmedaljen tack vare ett omfattande utbud och goda möjligheter för tilläggsutvecklare att manipulera webbläsaren. Chromes stora utbud och fokus på snabbhet ger en silvermedalj, medan Opera kniper bronsmedalj med ett hyggligt bibliotek. Safaris fokus på säkerhet är berömvärt men har litet utbud, och RockMelt är svårbedömd på grund av den nyckfulla kompatibiliteten med Chrome-tillägg.
Slutresultat – grattis, Chrome!
Efter en lång kamp kan vi konstatera att testet har en vinnare. Och det är inte den webbläsare som flest av oss kör…
Resultatet talar sitt tydliga språk. Man kan för all del ha invändningar mot tillförlitligheten i de webbläsartester som finns att tillgå, men Chromes betryggande seger är ett kvitto på att Google leder loppet just nu.
Det ska däremot sägas att den viktigaste faktorn – oavsett testresultat – är de krav som du själv ställer på din webbläsare. Kanske värderar du hastighet högst? Eller tillägg? Användargränssnitt? Alla de webbläsare vi har testat är bra produkter med olika styrkor – och även om siffrorna från till exempel hastighetstesterna är klädsamt dramatiska, är den märkbara skillnaden ofta försumbar.
Viktigast är att aldrig bli bekväm i sitt val. Webbläsarna utvecklas konstant, och den hårda konkurrensen på marknaden driver hela tiden tillverkarna till nya innovationer och förbättringar. Just nu är Chrome tydlig vinnare och det givna alternativet för surfaren som vill ha en mångsidig lösning – men om ett år kan resultatet vara helt annorlunda.
Poängsammanställning
| Firefox 5 | Opera 11.5 | Safari 5.1 | RockMelt 0.9 | Chrome 12 | |
| Hastighet, benchmarks | 4 | 3 | 1 | 4 | 5 |
| Standarder, Acid3 | 1 | 2 | 5 | 4 | 4 |
| Standarder, html5 | 2 | 1 | 3 | 4 | 5 |
| Tilläggsmöjligheter | 5 | 3 | 2 | 1 | 4 |
| Slutpoäng | 12 | 9 | 11 | 12 | 18 |
Tips: Våra 10 favorittillägg till webbläsaren
Med tusentals tillägg till de olika webbläsarna kan det vara svårt att veta var du ska börja. Vilka är egentligen värda att installera? Vi tipsar om tio tillägg som gör surfandet roligare och mer effektivt.
ClickToFlash – SafariNär vi frågade forumiterna på macworld.se var ClickToFlash det mest populära tillägget. Detta är inte så konstigt eftersom tillägget blockerar flash-material automatiskt, och därigenom snabbar upp surfandet. Det blockerade materialet kan visas genom ett klick på ersättningsbilden.
AdBlock Plus – Chrome, FirefoxI likhet med Safari-favoriten ClickToFlash plockar det omåttligt populära AdBlock Plus helt sonika bort annonser från de sidor du besöker. Genom filter kan du lägga till nya sajter automatiskt, och genom så kallade vitlistor kan du välja vilka sajter som ska undantas från tillägget.
Tree Style Tab – FirefoxGenom att placera flikarna i webbläsarens sidokolumn befriar Tree Style Tab värdefull vertikal skärmyta. Det är extra hjälpsamt på mindre skärmar där skrollandet minimeras, och med en hierarkisk struktur och massor av inställningar är det här tillägget ett måste i din Firefox-utrustade Macbook.
Yoono – Firefox, ChromeYoono låter dig lägga till och hantera 13 olika sociala nätverk genom en utfällbar kolumn i webbläsaren. Det här är en bra kompromiss för Facebook- och Twitter-missbrukare som inte är beredda att ta steget till RockMelt, men det ska dock sägas att Yoono är bättre i Firefox än i Chrome.
Cooliris – Safari (via cooliris.com), FirefoxCooliris låter dig scrolla och zooma i eleganta 3D-bildspel på Facebook och i Googles bildsök. Tillägget är egentligen för resurskrävande för att fungera som en praktisk ersättning av vanliga bildspel, men det är en snygg teknikdemonstration med ordentlig wow-faktor.
PanicButton – Chrome, Safari, OperaÖverväldigad av alla flikar i webbläsaren? Det här tillägget gömmer undan dessa med en knapptryckning. Ännu en knapptryckning återskapar dem (men notera att flikarna måste laddas på nytt). PanicButton har ett gott minne, och fungerar även om du stänger av webbläsaren med gömda flikar.
WOT – Firefox, Chrome, Safari, OperaWOT (kort för Web of Trust) är ett tillägg som körs i bakgrunden och kontrollerar tillförlitligheten hos de sidor du besöker. Med hjälp av färgkodning (grönt är säkert, rött är osäkert) berättar WOT om risker för phishing och annat skumt i sökresultat, på webbsidor och vid transaktioner.
Mail Checker Plus for Google Mail – ChromeMed Mail Checker är du alltid bara ett klick från ditt Gmail-konto. Tillägget plingar till när det kommer nya brev. Du kan sedan läsa mejlet direkt från tillägget eller markera det som skräppost. Liknande tjänster finns även till konkurrenterna – sök bara efter Gmail i tilläggsbiblioteken.
Feedly – Chrome, Safari, FirefoxFeedly är inte det mest effektiva sättet att hantera dina rss-feeds genom webbläsaren – men det är definitivt det snyggaste. Med ett klick på tilläggs-ikonen kopplas du till Feedlys presentation av ditt Google Reader-flöde, som är avsevärt tjusigare än Googles dystra design.
iReader – Chrome, FirefoxDet svåraste med att desertera från Safari är att lämna funktionen ”Läsare” – den magiska knapp i adressfältet som omvandlar plottriga artiklar till lättlästa texter utan störande moment. Med iReader – som skapar en snarlik funkion i Chrome och Firefox – blir bytet avsevärt lättare.