Ända sedan Max Techs isärplockning av Mac Studio visade att ssd:n sitter på dotterkort har det spekulerats vilt om det innebär en framtida möjlighet att uppgradera.
En ssd-kontrollkrets i M1 Max/Ultra har sedan hand om dessa lagringschipp och sköter allt från att formatera till att styra skrivoptimering och annat som normalt sköts av ett kontrollchipp på en nvme-sticka eller en annan ssd. Varje flashchipp på dessa moduler har en egen liten processor (Arm-baserad precis som M1) med firmwaremjukvara.
En annan Youtubare, Luke Miani, har gjort slag i saken och provat att lägga till en ssd-modul från en Mac Studio i den tomma kortplatsen i en annan, och även att flytta den inbyggda modulen till den tomma kortplatsen. Ingetdera fungerade, och i det första fallet blinkade datorns lysdiod orange för att visa att något är fel.
Men utvecklaren Hector Martin, en av de som ligger bakom Asahi Linux och utvecklingen av en alternativ bootloader för Apple Silicon, tror att det beror på hur Luke Miani gick till väga.
I en Twitter-tråd skriver han hur lagring fungerar i M1-Macar (inklusive Mac Studio). De löstagbara modulerna i Mac Studio är inte ”ssd:er” i den vanliga bemärkelsen, utan rena flashminneskretsar (nand) tillsammans med en väldigt grundläggande kontrollkrets som översätter rådata till pci-expressgränssnittet.
Hector Martin skriver att han tror att det borde fungera att installera andra moduler än de medföljande så länge du följer en konfiguration Apple faktiskt säljer (6 terabyte lär till exempel inte fungera) och utför en fullständig radering av lagringen via DFU-läget.
Av: Anders Lundberg, Skribent
Jag skriver alla typer av av artiklar för M3, MacWorld och PC för Alla. Vad vill du läsa om? Tipsa mig!