När Apple tillkännagav sin övergång från Intel-processorer i juni 2020, gav de ett par löften som ännu inte har gått i uppfyllelse. Mest anmärkningsvärt var att övergången skulle slutföras “om ungefär två år”, vilket antingen är fyra eller åtta månader efter schemat, beroende på när du börjar räkna.
Och förutom att lova att ”fortsätta att stödja och släppa nya versioner av Mac OS för Intel-baserade Mac-datorer i många år framöver”, vilket de har gjort, sa Apple också att de ”har spännande nya Intel-baserade Mac-datorer under utveckling”. Även om det damp ned en ny 27-tums Imac med 10:e generationens Intel-chipp senare den sommaren, kan vi lugnt säga att vi inte har sett några nya Intel Mac-datorer, spännande eller inte, sedan de första M1 Mac-datorerna rullades ut. Och med bara en Intel-baserad Mac kvar i Apples sortiment verkar det som att skeppet har seglat och det är bara en tidsfråga tills Mac Pro får Apples kiselkärlek.
LÄS MER: Vilket Mac OS kan din Mac köra?
Kärnfrågan
De senaste ryktena om Mac Pro är mindre än spännande, eftersom den unika arkitekturen hos M2-chippet enligt uppgift tvingar Apple att ompröva flera av Mac Pros unika egenskaper, inklusive uppgraderbart internminne och grafik. Och det ryktade M2 Extreme-chippet med 48 cpu-kärnor och 152 grafikkärnor kommer sannolikt inte att dyka upp. Apple lär istället lansera en överklockad M2 Ultra med en 24-kärnig cpu och 76-kärnig gpu.
Det är förstås fortfarande mycket prestanda, men jämfört med nuvarande M1 Ultra Mac Studio är det inte värt utgångspriset på nästan hisnande 200 000 kronor, som Intel Mac Pro betingade med en 28-kärnig Intel Xeon W-processor. När Mac Pro lanserades 2019 var dess närmaste konkurrent Intel Xeon W med 18 kärnor i Imac Pro, som inte kunde hävda sig i benchmarktest (13 453 mot 26 604 i Geekbench Multi Core-test). Visst, Mac Pro kostade cirka 100 000 kronor mer än Imac Pro, men du fick mycket prestanda för pengarna.
Baserat på de senaste rapporterna kommer så inte att vara fallet med den nya Mac Pro. Även om den uppenbarligen kommer att vara snabbare än både den nuvarande maxade Mac Pro och dito Mac Studio – särskilt om Apple inte uppdaterar Mac Studio till ett M2-chipp – kommer gapet inte att vara i närheten av att differentiera sig som den tidigare Mac Pro. Geekbench benchmarks för M1 Ultra toppar på cirka 24 000, så vi kan anta att M2 Ultra skulle klocka in runt ungefär 30 000, en 20 till 25 procentig ökning. Det är visserligen ett högre värde än vad den nuvarande 28-kärniga Intel Xeon W-processorn presterar (26 604), men inte med stor marginal.
Med så mycket kraft, även i de lägst presterande Mac-chippen, har Apple målat sig in i ett litet hörn med Mac Pro. Köpare förväntar sig att Mac Pro ska vara ”ett system skapat för att låta ett brett spektrum av proffs tänja på gränserna för vad som är möjligt”, men med magra prestandaförbättringar och begränsade expansionsmöjligheter kommer köpare inte att få samma monstermaskin.
Intel inuti (igen)
Även om det skulle ge en markant prestandaökning kan Mac Pro-köpare ändå vara ovilliga att byta till Apples kisel. Mac Pro är den typ av maskin som folk köper för att fylla ett mycket specifikt behov och dessa behov kan vara knutna till befintlig kringutrustning och applikationer som inte fungerar lika bra (eller alls) på Apples M-processorer.
För dessa – och jag gissar att det finns många av dem – är förmodligen en uppgraderad Intel-modell att föredra framför en M2 Ultra-baserad modell. Särskilt om Apple skulle använda ett av Intels senaste Xeon W-3400 eller Xeon W-2400-chipp. Förra veckan presenterade Intel sina nya chipp i arbetsstationsklass med upp till 56 kärnor och 112 trådar. Det är utmärkta specifikationer som säkert kommer att matcha eller slå den ryktade M2 Ultra.
Som min kollega Jason Cross påpekar skulle Apple vara mer benägna att använda W-2400, som toppar med 24 kärnor, på grund av värmeutveckling. Den högsta Intel-processorn i Mac Pro har en termisk designeffekt på 205 watt. W-2400-serien sträcker sig från 120 till 225 watt medan W-3400 går från 270 till 350 watt. Apple prioriterar energieffektivitet med sin M-chipp, så det skulle vara osannolikt att använda ett chipp med så hög strömförbrukning.
Men även det lägre klockade chippet skulle fortfarande vara en utmärkt uppgradering jämfört med den nuvarande Mac Pro, samtidigt som det ger användarna den utbyggbarhet och uppgraderingsmöjlighet de behöver. Jag tror inte att potentiella köpare skulle bli arga på en ny Intel-maskin, som bevarar Mac Pros användningsområde, men ändå levererar en massiv prestandasökning jämfört med 2019 års modell, som Apple fortfarande säljer. Intel skulle låta användare enkelt uppgradera sin nuvarande konfiguration, behålla uppgraderingsmöjligheter som de vill ha och ge Apple mer tid för att göra en egen processor som kan matcha alla ovan krav.
Och om någon av dessa köpare verkligen vill ha en M-processor i sin dator kan de alltid köpa en Macbook Pro eller Mac Studio.
Översatt och bearbetad av Petter Ahrnstedt