Under sommaren 2010 mejlar den oroade kunden Derick Rhodes till Steve Jobs. Rhodes har läst en tidningsartikel om Kongo, där sällsynta mineraler utvinns under hemska former och sedan används i produktionen av elektroniska produkter. Nu vill han veta vad Apple gör för att förhindra saken.
Jobs svarar att Apple kräver skriftliga intyg från sina leverantörer på att de bara använder ”konfliktfria” material.
– Men det finns ärligt talat inget sätt för dem att veta säkert, fortsätter Jobs. Tills någon uppfinner ett sätt att kemiskt spåra mineraler till ursprungsgruvan är det här ett väldigt svårlöst problem.
Konflikternas Kongo
Befolkningen i Demokratiska Republiken Kongo är sedan länge utsatt för ett oerhört lidande. Enligt en rapport från 2008 dog över fem miljoner kongoleser i landets konflikter mellan åren 1998 och 2007. Det är en svindlande siffra, och den gör konflikten till den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget. Orsakerna är många, men en stor skurk i dramat är utvinningen av mineralerna kassiterit, wolframit, coltan och guld – fyra sällsynta mineraler som används i elektroniska produkter.
De östra delarna av Kongo är i det närmaste laglösa. Detta tillstånd har tillåtit olika väpnade grupper att beslagta gruvorna och beskatta lokalbefolkningen som utvinner mineralerna. Miliserna tar även betalt vid vägspärrar av arbetare som vill lämna eller anlända till gruvområdet. I boken Consuming the Congo (2011) hävdar en företrädare för ett gruvföretag att det totala (inofficiella) skattetrycket kan uppgå till mer än hälften av arbetarnas redan magra intäkter – pengar som sedan finansierar miliserna i det konflikthärjade landet.
Gruvarbetet är hårt, och barnarbete är vanligt. Dessutom är hotet om våld ständigt närvarande då de väpnade grupperna strider om kontroll över gruvorna.
Det har även sagts att Kongo är det sämsta stället i världen att vara kvinna, och konfliktmineralerna är en av anledningarna till den dystra utmärkelsen. I en kort dokumentär gjord av tidningen The Guardian berättar en kvinna som arbetar med mineralutvinning i östra Kongo att hon har blivit våldtagen fem gånger. ”Om man väljer att arbeta på fälten får man acceptera att det kommer att hända”, säger hon till kameran. Hennes berättelse är långt ifrån unik. I inslaget vittnar arbetarna om systematiska övergrepp från den lokala milisen.
Kongo sägs vara det sämsta stället i världen att leva som kvinna. På bilden hjälparbetare från International Rescue Committee som ger våldtagna kvinnor stöd. Foto: USAID/Angela Rucker
Kvinnor kidnappas från sina byar och våldtas. Därefter erbjuds byarna att betala lösensumma för att få tillbaka kvinnorna. När de återvänder skys de av sina grannar för att de har våldtagits, och de är dessutom skyldiga de andra byborna pengar. Det gör att kvinnorna tvingas söka arbete i de gruvor som kontrolleras av samma väpnade grupper som är skyldiga till våldtäkterna. Resultatet är en ond cirkel som bäst liknas vid slaveri.
Konfliktmineralernas väg från gruvorna i östra Kongo till våra elektroniska prylar är lång, snårig och svår att följa – det menar åtminstone elektroniktillverkarna som först under senare år har påbörjat riktiga ansatser för att komma till rätta med problemen.
Konfliktmineraler – en ordlista
- Kassiterit. Används för att framställa tenn, som är den huvudsakliga delen av lödningar i elektronikens hårdvara.
- Wolframit. Används för att framställa wolfram som bland annat förekommer i integrerade kretsar.
- Coltan (eller ”columbit-tantalit”). Används för att framställa ämnet tantal, som är värmebeständigt och elektriskt ledande.
- Guld. Används i elektronik tack vare sin rostbeständighet och en god ledande förmåga.
En tandlös lag?
Apple började med så kallade ”Progress reports”, rapporter kring arbets- och produktionsvillkor, år 2007. Det är dock talande att konfliktmineraler nämns för första gången i 2010 års rapport. Orsaken till denna plötsliga uppkomst kan spåras till en amerikansk lag som går under namnet Dodd-Frank. Lagen utformades 2010 i spåren av den finansiella krisen och syftar i första hand till att reglera Wall Street-aktörer. Där finns också ett tillägg som kräver att amerikanska företag redovisar sin mineralhandel. EU följde nyligen efter USA med signaler om att även de vill se mer transparens i produktionskedjorna.
Dodd-Frank har satt fart på elektronikföretagen. Två branschorganisationer har i en gemensam ansats, där bland annat Apple deltar, utformat ett program för konfliktfria smältverk under namnet ”Conflict-free smelter”, eller CFS. Med hjälp av kontroller ska CFS kunna säkerställa att deltagande smältverk använder sig av konfliktfria mineraler, och elektronikföretagen förbinder sig att bara handla med mineraler från de smältverk som godkänns. Smältverken återfinns dock inte i Afrika utan i andra delar av världen, och valet att fokusera på den delen av produktionskedjan kan tyckas vara problematisk.
Wendy Dittmer håller inte med. Hon arbetar för branschorganisationen EICC, som är en av initiativtagarna till programmet, och hon hoppas att noggranna kontroller kan säkra mineralernas ursprung.
– Det är rimligt att arbeta med den här delen av anskaffningskedjan eftersom det är smältverken som köper de råa mineralerna från gruvan eller handlaren, säger Dittmer.
Hittills har bara ett fåtal smältverk passerat genom nålsögat, men fler är på gång, enligt branschorganisationerna. I CFS-dokumentationen understryks dock att programmet ännu inte kan garantera konfliktfria elektronikprodukter.
Analytikern Sasha Lezhnev är knuten till den Washington DC-baserade hjälporganisationen The Enough Project. Han tycker att systemet är bra, men instämmer i osäkerheten.
– Det är inte perfekt och resultaten måste publiceras, men utvärderingarna är tämligen noggranna, säger han.
Frågan är dock vad som sker med lokalbefolkningen i Kongo när lagstiftning från andra sidan Atlanten slår rot. Här går meningarna isär. Sasha Lezhnev ser en positiv utveckling där Dodd-Frank gör att miliserna förlorar makt. Enligt en artikel i New York Times är effekterna mer problematiska. Där vittnar befolkningen om att lagen har gjort den dagliga försörjningen svårare för gruvarbetarna. Samtidigt skor sig milisledarna i allt högre utsträckning på smuggling av mineralerna – en utveckling som även den mer optimistiske Lezhnev har noterat.
Kongo och de angränsande länderna står bara för en liten del av den globala utvinningen, men trots lagstiftning och försök att spåra mineralernas ursprung pågår smugglingen fortfarande, och varken branschen eller hjälporganisationerna kan garantera konfliktfria elektronikprodukter. Det är oroande, och det blir inte bättre när man tittar på nästa länk i Apples produktionskedja. Monteringen av Apple-prylarna sker i Kina – ett av de länder som har pekats ut i handeln med konfliktmineraler – och där har fler kontroverser i Apples produktion uppdagats.
Konfliktmineralernas väg från Kongo till fabrikerna
- Mineralerna utvinns i gruvor i östra Kongo.
- Gruvarbetare och miliser säljer mineralerna till mellanledsförsäljare, så kallade négociants.
- Négociants säljer vidare till exportörer, eller ”comptoirs”, som flyttar mineralerna från Kongo till hamnstäder i Kenya och Tanzania.
- Mineralerna säljs till mineralhandlare. Dessa agerar ofta frilansande inköpare för internationella gruvföretag med smältverk.
- Gruvföretagen raffinerar och konverterar mineralerna till metalltackor och säljer dem på världsmarknaden.
Apple och Foxconn
Nära samarbeten har sina fördelar – och risker. Det har Apple fått uppleva under de senaste åren då deras affärspartner Foxconn har uppmärksammats i världens medier på grund av en rad tragiska händelser som har skamfilat båda företagens rykten.
Taiwanesiska Foxconn producerar omkring 40 procent av elektronikprylarna på världsmarknaden genom ett flertal fabriker placerade runtom i världen. Företaget har omkring en miljon anställda som monterar och producerar produkter åt några av världens ledande teknikföretag. Stora namn som Microsoft, HP, Dell, Amazon, Nintendo, Samsung och Nokia finns med på listan över Foxconns kunder, men den mest omskrivna kunden är otvivelaktigt Apple.
En iPad monteras på en Foxconn-fabrik inför ett nyhetsteam från den amerikanska tevekanalen ABC. Bild: YouTube/ABC
Anledningen till att Apple har fått bära hundhuvudet i sammanhanget är omdiskuterad. Klart är att Foxconns expansion går hand i hand med Apples försäljningssiffror. I slutet av 2011 tillkännagav exempelvis Foxconn att de skulle anställa ytterligare 100 000 arbetare till en av sina kinesiska fabriker för att kunna möta efterfrågan på Apples iPhone. I kölvattnet efter den snabba expansionen har skandalerna hopat sig.
En våg av självmord
År 2007 börjar ett fåtal självmord och självmordsförsök uppmärksammas på Foxconn-fabrikerna, men det är först i samband med de fall som sker i tät följd under 2010 som det blir tydligt att något inte står rätt till på företaget. För att hindra självmordsvågen placerar Foxconn säkerhetsnät över marken och täcker de anställdas fönster med ståltrådar. Fotografier av de makabra säkerhetsanordningarna sprider sig som en löpeld genom medierna.
Under åren som följer fortsätter olyckor och kontroverser att skaka företaget, som efter självmorden befinner sig under lupp i världens medier. Några av de uppmärksammade händelserna är en explosion i en iPad-fabrik som kräver tre arbetares liv, Foxconn-VD:n Terry Gous beskrivning av sina anställda som ”en miljon djur”, och nyheten om att Foxconn-anställda uppmanas att skriva på avtal där de lovar att inte ta sina liv.
Kritiker, försvarare och inspektörer
Trots anmärkningsvärda arbetsförhållanden har många kommentatorer varit förlåtande mot Apple och Foxconn. Den välkände Apple-fanatikern och skådespelaren Stephen Fry satte till exempel tonen när han twittrade om en Forbes-artikel som påpekar att antalet självmord är mindre bland Foxconn-anställda än bland övriga kineser. (Det är för övrigt ett omdebatterat argument eftersom många anser att jämförelsen mellan länder och företag är vansklig.)
Desto fler bedömare är dock kritiska, och Apple har – om än sent – insett situationens allvar. I företagets så kallade framstegsrapporter, där ju även konfliktmineralerna avhandlas, ägnas mycket utrymme åt arbetsförhållanden hos leverantörer som Foxconn. Av den senaste rapporten kan vi konstatera att Apple under 2011 gjorde 229 inspektioner av arbetsförhållandena hos sina underleverantörer.
Transparensen är välkommen, i synnerhet då många siffror är obekväma för Apple. Övertidsarbetet är det tydligaste exemplet på rapporternas osmickrande verklighetsbeskrivning. Exakt hur många fabriker som omfattas av inspektionerna är oklart, men klart är att 93 av dem misslyckades med att rätta sig efter Apples krav på att en arbetsvecka inte får vara mer än 60 timmar lång. Mest anmärkningsvärt är att överträdelser mot övertidsreglerna återkommer år efter år i Apples rapporter.
Skådespelaren och Apple-fanatikern Stephen Fry twittrar om att hela branschen är lika goda kålsupare.
Under våren har organisationen Fair Labor Association gjort ytterligare inspektioner hos Foxconn för Apples räkning. Kritiken mot valet av Fair Labor Association har dock inte låtit vänta på sig eftersom Apple dels betalar för medlemskap i organisationen, dels betalar för inspektionerna.
Debby Chan är en av de kritiska rösterna. Hon talar för den Hongkong-baserade hjälporganisationen SACOM, som arbetar med att förbättra arbetsförhållanden inom den kinesiska industrin. Hon anser inte att Fair Labor Association är oberoende eftersom de har nära band till industrin. Dessutom menar hon att Apple redan är väl medvetna om problemen hos underleverantörerna.
– Nu handlar det inte om att fråga om problemen i fabrikerna, utan om hur Apple ska hantera dem, säger Debby Chan.
När FLA:s första rapport släpptes i slutet av mars fick Foxconn mycket riktigt bakläxa. FLA noterar vissa brister i arbetarinflytande och säkerhetsfrågor, och när arbetarna intervjuas anonymt svarar en majoritet av dem att de inte tjänar nog mycket pengar för att täcka sina grundläggande ekonomiska behov. Dessutom överstiger övertidsarbetet ofta de lagstadgade gränserna i Kina. Därtill konstaterar FLA att kompensation för övertidsarbetet brister i omkring 14 procent av fallen.
Foxconn har efter inspektionen åtagit sig att åtgärda alla brister, bortsett från missnöjet med lönerna som FLA ska undersöka vidare.
Varför Kina?
De kinesiska fabrikerna är en dröm för västerländska företag. Det sägs ofta att de låga lönerna lockar, men man ska inte heller underskatta det faktum att den urholkade arbetsrätten ger produktionen en flexibilitet som västvärldens industrier inte kan matcha. I en artikel i New York Times berättar till exempel källor inom Apple om hur Steve Jobs ändrade designen på en iPhone-skärm bara sex veckor före telefonens lansering. När de nya skärmarna nådde Foxconn-fabriken väcktes 8 000 anställda ur sin sömn och sattes omedelbart i 12-timmarsskift för att montera telefonen. 96 timmar senare monterades över 10 000 nydesignade iPhones varje dag i fabriken.
En sådan anekdot visar att det inte bara är låga löner som lockar Apple till Kina. Det har dock inte hindrat spekulationer kring skillnaden i produktionskostnad mellan öst och väst. En sådan uträkning återfinns i samma New York Times-artikel som ovan, och där påstås det att kostnaden för att bygga en iPhone i USA skulle bli omkring 450 kronor högre än det nuvarande priset. Med tanke på Apples skyhöga marginaler skulle de därmed, åtminstone teoretiskt, kunna tumma på marginalerna och flytta monteringen från Kina, men det är högst osannolikt.
Molnen växer
De västerländska företagen tycks därmed vara i Kina för att stanna, och med den ökande industrialiseringen växer också orosmolnen över landet – både bildligt och bokstavligt. NASA:s satellitbilder av det kinesiska fastlandet präglas ofta av milsvida smogtäcken som döljer landskapet. De jättelika molnen består till stor del av sotpartiklar som skapas vid förbränningen av fossila bränslen som kol.
Kolförbränningen leder oss från Kina till USA, och från ett moln till ett annat. Apples iCloud, som lanserades under 2011, är en molnbaserad tjänst som arbetar i tysthet och ser till att användarnas viktiga information finns uppbackad när olyckan är framme. iCloud är en diskret, nästan osynlig tjänst. Frågan är om samma sak kan sägas om dess ekologiska fotavtryck?
Apples iCloud samlar informationen i molnet – men tjänsten är tung för miljön, enligt Greenpeace. Bild: Apple
Förra året lanserade miljöorganisationen Greenpeace för första gången rapporten ”How dirty is your data?”. Den har tagits fram för att undersöka miljöeffekterna av teknikbranschens satsningar på molnet. I rapporten undersöker Greenpeace hur de tio största aktörerna, däribland Apple, har valt att miljöanpassa sina molntjänster. Analysen innefattar företagens användande av kolkraft för de enorma datacenter som krävs för att lagra och underhålla informationen i molnet.
iDataCentre
För Apples del är läsningen illavarslande. Hård kritik riktas i synnerhet mot Apples, Facebooks och Googles val att förlägga sina nya datacentra till North Carolina. Delstatens tillverkningsindustri har nämligen försvagats under senare år, och arbetslösheten är hög. Därför har den lokala regeringen och energibolaget Duke valt att locka teknikjättarna med både skattelättnader och billig – men smutsig – el. I rapporten från 2011 berättas att 61 procent av delstatens energi kommer från kolkraft medan 31 procent kommer från kärnkraft. Den nya Apple-anläggningen, som i folkmun kallas iDataCenter, representerar därmed ett trendbrott jämfört med företagets anläggningar i Texas, Kalifornien, Tyskland och Irland, som drivs helt och hållet av förnybara energikällor.
Greenpeace granskar
Martina Krüger arbetar med klimat- och energifrågor för Greenpeace. Hon förklarar kritiken mot teknikjättarnas val av North Carolina.
– Vi sätter inte bara press på teknikföretagen, säger hon. Vi sätter även press på energiföretaget som egentligen hade tänkt lägga några kolkraftverk i malpåse, och nu förlänger deras livstid på grund av de här stora energiförbrukande företagen.
Apple själva skriver på sin sajt att datacentret i North Carolina ligger i framkant och omnämner både certifieringen LEED (vars miljöeffektivitet är omdebatterad), och planerade satsningar på förnybara energikällor.
Apples och Greenpeaces åsikter om datacentrets ekologiska vägval går med andra ord isär, och under april 2012 hettar det till mellan organisationerna när Greenpeace släpper rapporten ”How clean is your cloud?”. Där anklagas Apple återigen för att förlita sig till smutsig energi, och för en allmän brist på transparens. Apple, å sin sida, håller inte alls med. Det vanligen tystlåtna företaget gör ett sällsynt utspel och försvarar sina nya datacentra. Greenpeace använder felaktiga siffror, och dessutom kommer mer än hälften av energin att utvinnas från solpaneler och bränsleceller, bedyrar Apple. Greenpeace svarar att de inte låter sig övertygas. Organisationen står fast vid sina siffror samtidigt som de hävdar att Apples beräkningar låter osannolika.
Martina Kruger arbetar med klimat- och energifrågor på Greenpeace. Bild: Greenpeace
Inga toppnoteringar
De senaste månadernas debatter har därmed mest kretsat kring iCloud, men för ett jätteföretag som Apple finns givetvis fler miljöaspekter att ta hänsyn till. Utöver rapporten kring molntjänster släpper Greenpeace varje år en detaljerad ranking av elektronikföretagens sammantagna miljöhänsyn.
Här lyckas Apple bra på vissa områden. Apple-prylarnas energieffektivitet får toppbetyg, och även företagets återvinningsinitiativ får ett grönt omdöme. Samtidigt får Apple poängavdrag för bristande transparens inom områden som hållbar användning av papper, bruket av återvunnen plast, och en policy för ren energi.
Apples placeringar har varierat genom åren, men i rapporten från 2011 hamnar företaget på fjärde plats, efter HP, Dell och Nokia. Å andra sidan är Greenpeace inte nöjda med något av bolagen i mätningen. Vinnaren HP får bara 5,9 poäng av 10 möjliga (Apple får 4,9).
Sådana siffror tyder antingen på att elektronikbranschen vägrar ta sitt miljöansvar, eller på att Greenpeace ställer alltför höga krav på teknikjättarna.
Smog över Nordkinesiska slätten. Bild: NASA
Martina Krüger på Greenpeace ser bara ett tänkbart alternativ – att elektronikföretagen förr eller senare blir helt gröna.
– Annars innebär det ju världens undergång. Om man inte tror på att vi kommer att övergå till en renare tillverkning, då kan vi ju inte gå vidare, säger hon.
Världens mest värdefulla företag
Konfliktmineraler, produktionsvillkor och miljöpåverkan – de är alla områden där det finns utrymme för förbättring. Samtidigt kan ingen förneka att Apple blir allt mer transparenta i sitt arbete, eller att företaget satsar på olika initiativ inom alla tre områden.
Resultaten av sådana ansatser är dock varierande, och om de går till historien som pr-mässiga dimridåer eller genuina förändringar återstår att se.
Inga företag är fläckfria
Det ska också sägas att den här artikeln egentligen skulle kunna handla om vilken som helst av Apples konkurrenter. Det finns inga elektronikföretag med fläckfria register. Men även om Apple varken är mer eller mindre skyldiga än konkurrenterna kan man med gott samvete säga att de har godare ekonomiska förutsättningar för att göra något åt saken. Apple är i skrivande stund världens högst värderade företag, och värderingen grundar sig till stor del på deras hisnande marginaler.
Enligt en rapport från februari plockar Apple hem hela 75 procent av vinsterna på mobilmarknaden. Sådana siffror visar att Apple har de ekonomiska muskler som krävs för att ta krafttag mot alla missförhållanden – och kanske etablera nya branschstandarder på kuppen.
Fotnot: Vi har kontaktat Apple för kommentarer, men har inte fått något svar från dem.
Nedslag i Foxconn-rapporteringen
Juli 2009 – Den Foxconn-anställde Sun Danyong förlägger en iPhone-prototyp. Andra Foxconn-anställda genomsöker hans lägenhet och använder enligt uppgift brutala förhörsmetoder mot Danyong. Tre dagar senare tar han sitt liv.
Januari 2010 – En Foxconn-anställd begår självmord.
Mars 2010 – Två Foxconn-anställda begår självmord.
April 2010 – Två Foxconn-anställda begår självmord.
Maj 2010 – Sju Foxconn-anställda begår självmord.
Maj 2010 – Foxconn-arbetaren Yan Li, 27 år gammal, dör efter att ha arbetat ett 34 timmar långt skift. I ett uttalande menar Foxconn-företrädare att dödsfallet inte är arbetsrelaterat.
Juni 2010 – Foxconn höjer sina anställdas löner med 30 procent.
Juni 2010 – Foxconn installerar säkerhetsnät och andra anordningar för att förhindra ytterligare självmord.
Juli 2010 – En Foxconn-anställd faller mot sin död i ett misstänkt självmord.
Augusti 2010 – En Foxconn-anställd begår självmord.
Oktober 2010 – Foxconn höjer sina anställdas löner med 66 procent.
November 2010 – En Foxconn-anställd begår självmord.
Januari 2011 – En Foxconn-anställd begår självmord.
Maj 2011 – Tre personer dör, och 15 skadas, efter en explosion i en Foxconn-fabrik som tillverkar iPads. Orsaken till explosionen är antändligt aluminiumdamm som har samlats i fabriken.
Maj 2011 – En Foxconn-anställd begår självmord.
Maj 2011 – The Daily Mail rapporterar att nyanställda Foxconn-arbetare uppmanas skriva på avtal där de bedyrar att de inte ska ta sina liv.
Juli 2011 – En Foxconn-anställd begår självmord.
Juli 2011 – Foxconn tillkännager en satsning på robotar som på sikt ska kunna ersätta många av de mänskliga arbetarna.
November 2011 – En Foxconn-anställd begår självmord.
Januari 2012 – 300 Foxconn-anställda hotar att begå självmord genom att hoppa från fabrikstaket. Orsaken är uteblivna löneutbetalningar för deras arbete med att montera spelkonsolen Xbox 360. De anställda går ned igen efter förhandlingar.
Januari 2012 – Foxconn-grundaren Terry Gou kallar i ett tal sina anställda för ”en miljon djur”. Företaget går senare ut med en ursäkt där de säger att uttalandet var taget ur sitt sammanhang.
Februari 2012 – Foxconn höjer sina anställdas löner med 16-25 procent.
Februari 2012 – Apple tillkännager att de har anlitat Fair Labor Organisation för att utföra inspektioner vid fabrikerna.
Mars 2012 – Fair Labor Organisation presenterar den första rapporten efter inspektionerna. Många brister påtalas, och Foxconn åtar sig att åtgärda problemen i fabrikerna.