Så minns vi Mac OS 8

 

 

Från 1984 när Macintosh först släpptes, fram till 2000 – eller egentligen 2002 då Mac OS 9 slutade utvecklas – drevs alla Macar av Mac OS, ett i grunden helt annat operativsystem än Mac OS X som sedermera har blivit bara OS X.

 

Gamla Mac OS hette de första elva åren bara System, men när Steve Jobs precis hade kommit tillbaka släpptes den åttonde versionen och hette då Mac OS 8.

 

Mac OS 8 var den första nya versionen på sex år, och var en kompromiss efter att flera års utveckling av ett nytt operativsystem under kodnamnet Copland inte hade lett till ett fungerande system. Macanvändare hade i flera år läst i MacWorld och andra tidningar om hur Apple höll på att ta fram Copland och vilket framtidssystem det skulle bli, men det blev bara pannkaka. Vilket kanske var lika bra, eftersom det ledde till att Apple köpte Next, fick tillbaka Steve Jobs, och började utveckla Mac OS X.

 

Men Mac OS 8 var ändå en viktig uppdatering och de som hängt med sedan System 7 har varma minnen av flera av de förbättringar som ändå kom med i systemet. En del saker som nu är intimt förknippade med Mac hade sin början i Mac OS 8. Så här minns vi det gamla systemet som drev våra Powerbooks och Powermacs.

 

 

 

Krascherna – men multitrådad Finder

Om du aldrig har använt gamla Mac OS eller Windows 95 och tidigare har du nog svårt att förstå hur mycket de här gamla systemet kraschade, och hur du var tvungen att spara precis hela tiden eftersom ett kraschat program oftast innebar att du fick starta om datorn. Adobe Photoshop var speciellt duktigt på det.

 

Mac OS 8 skulle ha fixat det, men så blev det inte. Istället fick vi nöja oss med en annan efterlängtad nyhet: multitrådad Finder. Tidigare hade Finder frusit medan du till exempel kopierade en fil, men i Mac OS 8 kunde Macanvändare äntligen fortsätta göra annat.

 

 

 

Spring-loaded folders

En annan funktion som dök upp i Mac OS 8 som vi fortfarande använder flitigt är automatiskt öppnande mappar (spring-loaded folders). Dra en fil eller mapp till en mapp och håll en stund så öppnas mappen och du kan fortsätta ”gräva” ner i mapphierarkin. Vi saknar det än idag när vi tvingas använda Windows.

 

 

 

 

 

 

Windowshade

Mac OS X tog bort den här grymt praktiska funktionen som först gjorde entré i System 7.5. Windowshade innebar att du kunde dubbelklicka i titelraden på ett fönster för att gömma allt utom just titelraden. Det var ett enkelt sätt att få lite ordning på skrivbordet utan att behöva stänga öppna mappar och dokument.

 

 

 

Spatial Finder

En av de största skillnaderna mellan Mac och pc på 90-talet var att Mac OS använde skrivbordsmetaforen hela vägen. På Macen var plats och storlek absoluta. Om du öppnade en mapp och placerade den på ett visst ställe på skärmen låg den kvar där tills du flyttade den igen, och hade samma storlek tills du ändrade den. Stängde du den och öppnade den igen ett år senare låg den fortfarande kvar där. Det var en av orsakerna till att Mac var så intuitivt, och något många länge sörjde när Mac OS X kom med samma abstrakta filhantering som i Windows.

 

 

 

 

 

Flexiblare filnamn – och vadå filändelse?

I Mac OS 8 och andra versioner av klassiska Mac OS använder inte filändelser som i på Windows och i OS X. Filer hade istället speciella type- och creator-koder på fyra tecken som ställdes in av programmet som sparade filen och gjorde att det öppnades med rätt program när du dubbelklickade på det.

 

Dessutom kunde du ge filer i princip vilka namn som helst med undantag för kolon-tecken som var reserverat för systemet (det fungerade som / gör i sökvägar idag). Medan Windows hade en massa begränsningar av vilka tecken du kunde använda gick det alldeles utmärkt att döpa en fil till ” Min Mac” i Mac OS.

 

 

 

Klassiska spel – shareware på cd

Vad vore en gammal 90-talsmac med Mac OS 8 utan klassiska spel som Sim City 2000, Civilization 2, Marathon, Warcraft och Myst-serien (handuppsträckning alla som köpte en cd-rom för att kunna spela Myst!). På den tiden var internet fortfarande långsamt och ett vanligt sätt att testa nya spel var som shareware eller demoversioner som distribuerades på cd med till exempel MacWorld. På Macen var shareware väldigt stort och spel som Realmz, Maelstrom (som du fortfarande kan spela i El Capitan), Crystal Caliburn, Escape Velocity och så klart den svenska klassikern Ingemar’s Skiing Game.

 

 

 

Platinum

Mac OS 8 införde ett nytt formspråk för gränssnittet på Macen, kallat Platinum, som stannade enda tills Mac OS X kom (och egentligen fram tills att de flesta användare faktiskt gick över till det nya systemet). Det hade ett nytt typsnitt (Charcoal), anti-aliasing för text större än 12 punkter, mappar som visades i halv-3d och många andra små ändringar.